Igår cyklade jag ett för mig nytt lopp. Skandisloppet i Uppsala. Det fanns tre distanser att välja mellan, 30 km, 87 km eller 167 km. Jag och mina två vapendragare var anmälda till 87 km sträckan.
Start och mål vid Uppsala slott.
Vi hade bra flyt måste jag säga. Jag och C kom iväg något senare än vad vi tänkt oss, men det visade sig inte göra ett dugg eftersom vi hamnade bakom L på motorvägen, av en slump. Så vi kunde samåka hela vägen. Dessutom råkade vi hitta en parkering vid en förskola då den anvisade parkeringen, betalparkering, var full när vi kom fram.
Vi tajmade lagom för att hämta ut startkuvertet utan kö. Hjälpa varandra med att sätta fast nummerlappar, klistra tidtagningschip. Vi besökte baja-major utan kö. Det kunde liksom inte bli bättre. Vår start var kl 10.00. Strålande sol från en klarblå himmel, något blåsigt, rätt lagom varmt ute.
Vår resa var mestadels behaglig måste jag säga. Jag är bra på att mala på, bra på raksträckor och ökar gärna extra när det är lite nedför. C är grym i uppförsbackarna, maler på i högt tempo. L är jämnstark i allt. Vi hade sol i stort set hela loppet.
Krämpor: för min del värk i nacke och axlar, rejält. C hade lite lika vad jag förstod, kände av framför allt nacke/axlar. L klarade den delen och kände mer av sadelpartiet och lite i ena knät. Sista milen kände vi nog alla att det var skönt att det inte var längre kvar än så.
Banan var blandad, en del i tätort, en sträcka längs större och mer trafikerad väl och även mindre vackra landsvägar, där är det den äkta kicken kommer tycker jag. Vacker natur och dessutom en väcker årstid att cykla i med allt som blommar och grönskar.
Den värsta biten var en raksträcka med en galen motvind. Plus då slutet, de sista kanske 100 meterna var en brant uppförsbacke upp på borggården. Vi vägrade förstås att kliva av cykeln och gå, men det var det värsta jag gjort hittills på cykel, trodde jag skulle kräkas av mjölksyran och pulsen.
Vi gjorde tre stopp längs vägen. Vi hade inte kollat upp kontroller innan, men det visade sig enbart vara en kontroll. Lite för lite tycker jag. jag hade uppskattat om det åtminstone varit två. På den kontrollen, som var cirka halvvägs, fanns det kanelbulle, slät bulle, banan, smågodis, kaffe, te, sportdryck och vatten. Trevligt att te var ett alternativ, det är första gången på ett lopp där jag har varit med som man kan välja det. Dessutom var det på ett trevligt ställe i Sigtuna i vacker miljö. Vi gjorde ett eget kort stopp strax innan kontrollen, för energipåfyll samt kisspaus för de som behövde det. Sen gjorde vi ett stopp när det var knappa två mil kvar, för att stretcha och fylla på lite energi igen. En kortare paus kan göra stora under för själen under ett lopp. Det bryter av och ger ny kraft att fortsätta efteråt.
Väl i mål fick vi medalj, vi fick öl, nötter, mat och kaffe och bulle. Kaffe och bulle valde vi bort men mat tog vi, det var gott och välbehövligt. Det fanns grillat fläskkött och jättegod marinerad quorn-biffar. Jag personligen äter inte fläsk, men quornen var jättegod. Potatissallad serverades till. Samt kolsyrat vatten eller läsk.
Vi var tre nöjda glada brudar som genomfört loppet. Både L och C deltog för första gången i ett lopp och jag tror även båda tog personligt bästa i cykel-sträcka-i-ett-svep. Det tog oss knappa 4 timmar, inklusive våra tre stopp. L har nyligen införskaffat en racer då hon varit på ett träningsläger i höstas då hon fastnade för det. C kände blodad tand och avslöjade senare på kvällen att hon vill införskaffa en racer samt cykelskor inom kort. Jättekul säger jag. Det är bra träning och jag tar gärna sällskap på både träning och lopp.
Bra jobbat tjejer!
