Jag övervägde allvarligt att ta en kudde, en filt och lägga mig på toalettgolvet. Det enda stället som det är riktigt varmt på här hemma för stunden.
Jag fryser nå förbaskat. Fossingarna är svala trots fårskinnstofflor. Händerna är som isklumpar (överväger att använda tunna bomullshandskar som jag hade på jobbet ibland). Jag fryser från insidan och ut. Huvaligen. Detta vädret till trots. Det är sista november idag och det är fortfarande rätt många plusgrader, snön har inte visat en flinga här än. Luften är rå, fuktig och det blåser en del.
Jag försöker värma mig med te, för att tina upp och om en knapp halvtimme ta mig ut till bilen för att åka och hämta tjejerna.
Burr!
onsdag 30 november 2011
Omtanke
Omtänksamhet är en egenskap jag tycker om.
Jag har mängder av omtänksamhet, så länge jag själv har energi och mår bra. Jag tycker om att dela med mig av omtänksamhet, jag tänker att jag skulle bli glad i en liknande situation. Väntad eller oväntad omtänksamhet. Jag tänker mig att jag ger utan att det självklart ska komma någon feedback tillbaka, att jag ger för att jag vill det. Inte för att stärka mitt eget ego. Mitt ego är inte lika stort och utrymmeskrävande som andra i min omgivning. Alla är vi olika. Däremot har jag då och då förväntningar av annat slag som inte bli uppfyllda, som jag är medveten om och arbetar på.
Igår gav jag till exempel omtänksamhet till tre kvinnor. En som skulle på en ultraljudsundersökning vilken väckte ångest och oro. En som fått besked att hennes pappa har cancer. En som tycker (arbets)livet är skit och behövde lite uppmuntran.
Det är glädje att göra sina medmänniskor glada. Har du gjort det nyligen? Det är så lätt. Ett samtal, ett mail, ett SMS kan vara det lilla som stärker den andres dag.
Jag har mängder av omtänksamhet, så länge jag själv har energi och mår bra. Jag tycker om att dela med mig av omtänksamhet, jag tänker att jag skulle bli glad i en liknande situation. Väntad eller oväntad omtänksamhet. Jag tänker mig att jag ger utan att det självklart ska komma någon feedback tillbaka, att jag ger för att jag vill det. Inte för att stärka mitt eget ego. Mitt ego är inte lika stort och utrymmeskrävande som andra i min omgivning. Alla är vi olika. Däremot har jag då och då förväntningar av annat slag som inte bli uppfyllda, som jag är medveten om och arbetar på.
Igår gav jag till exempel omtänksamhet till tre kvinnor. En som skulle på en ultraljudsundersökning vilken väckte ångest och oro. En som fått besked att hennes pappa har cancer. En som tycker (arbets)livet är skit och behövde lite uppmuntran.
Det är glädje att göra sina medmänniskor glada. Har du gjort det nyligen? Det är så lätt. Ett samtal, ett mail, ett SMS kan vara det lilla som stärker den andres dag.
tisdag 29 november 2011
Vårt hus - Be och du ska få?
För ett tag sen skrev jag en blogg om att jag är redo att lämna det här huset nu. Innan har jag inte varit det helhjärtat, men nu är jag det. Längtan och behovet av sovrum med en dörr att stänga är stark.
Vi var på en visning för ett tag sen, kanonhus men felplacerat. Nämnde det för vår före detta granne, vars hus skulle passa oss perfekt. Det ligger ett identiskt precis bredvid och jag sa att det tar vi när det är till salu. Hon nämnde att de som bor i huset börjar bli till åren, så det är mycket möjligt. Troligen om några år.
Nu är huset ute till försäljning. NU! Jag har bett om att det ska bli "ledigt". Jag har också bett om att det ska bli vårt. Frågan är bara hur jag ska be för att få tillräckligt med pengar till oss, så vi kan köpa huset. 4 miljoner behövs inom en vecka! På torsdag går vi på visningen, jag maken & Leo. På torsdag ska vi hälsa på i vårt blivande hus och se hur vi ska inreda när vi får flytta in. Jag längtar!!!
Vi var på en visning för ett tag sen, kanonhus men felplacerat. Nämnde det för vår före detta granne, vars hus skulle passa oss perfekt. Det ligger ett identiskt precis bredvid och jag sa att det tar vi när det är till salu. Hon nämnde att de som bor i huset börjar bli till åren, så det är mycket möjligt. Troligen om några år.
Nu är huset ute till försäljning. NU! Jag har bett om att det ska bli "ledigt". Jag har också bett om att det ska bli vårt. Frågan är bara hur jag ska be för att få tillräckligt med pengar till oss, så vi kan köpa huset. 4 miljoner behövs inom en vecka! På torsdag går vi på visningen, jag maken & Leo. På torsdag ska vi hälsa på i vårt blivande hus och se hur vi ska inreda när vi får flytta in. Jag längtar!!!
måndag 28 november 2011
Funderingar
Fnul på kvällskvisten.
Jag har känt mig lite låg stundvis senaste dygnet. Jag har några tankar kring varför. Biologiskt sett så är det ägglossningsdags, vilket påverkar mig har jag förstått. Förut har jag inte dragit paralleller till ägglossningen, bara kopplingar till blödningen. Kanske har jag blivit känsligare för hormoner, eller mer självmedveten. I vilket fall, det påverkar. Jag märker det på träningen, det är inte roligt på samma sätt som det brukar. Jag kommer inte iväg lika ofta som jag önskar.
Vädermässigt har vi då november månad. En väldigt mild sådan, upp till närmare tio grader vissa dagar. Inte en flinga snö har landat i trädgården. Mörkt, rått, regnigt och grått.
Ovanpå det lägger vi fem dagar fullspäckade. Det var länge sen jag var så stressad. Många saker små som skulle planeras, genomföras, kommas ihåg, klaffa, råddas och så vidare. Förutom grupparbetet på skolan som ger mig ett konstant dåligt samvete samt prestationsångest.
En fråga som malt inom mig några gånger längs med detta är: "vad är meningen med det här?" Jag brukar inte fråga mig själv det, jag brukar se meningen. Visst, jag kan väl göra det nu med men inte lika ljust, klart och upplyftande som vanligt och det stör mig!
Jag har känt mig lite låg stundvis senaste dygnet. Jag har några tankar kring varför. Biologiskt sett så är det ägglossningsdags, vilket påverkar mig har jag förstått. Förut har jag inte dragit paralleller till ägglossningen, bara kopplingar till blödningen. Kanske har jag blivit känsligare för hormoner, eller mer självmedveten. I vilket fall, det påverkar. Jag märker det på träningen, det är inte roligt på samma sätt som det brukar. Jag kommer inte iväg lika ofta som jag önskar.
Vädermässigt har vi då november månad. En väldigt mild sådan, upp till närmare tio grader vissa dagar. Inte en flinga snö har landat i trädgården. Mörkt, rått, regnigt och grått.
Ovanpå det lägger vi fem dagar fullspäckade. Det var länge sen jag var så stressad. Många saker små som skulle planeras, genomföras, kommas ihåg, klaffa, råddas och så vidare. Förutom grupparbetet på skolan som ger mig ett konstant dåligt samvete samt prestationsångest.
En fråga som malt inom mig några gånger längs med detta är: "vad är meningen med det här?" Jag brukar inte fråga mig själv det, jag brukar se meningen. Visst, jag kan väl göra det nu med men inte lika ljust, klart och upplyftande som vanligt och det stör mig!
söndag 27 november 2011
Första advent
Äntligen, myset har inträtt i huset. Eller rättare sagt bonusmyset. En sak saknas, det är lamporna utomhus, men stakar och stjärnor i övrigt är på plats. Första adventsljuset har tänts både vid frukost och middag. Lycka för en kräftkräfta som mig! Familjen samlad, glögg & pepparkakor serverat.
Kreativitet
I lördags var vi bortbjudna på middag. Hela stora familjen minus Sara för hon hade pjamasparty tillsammans med bästa vännen.
Som alltid när jag kommer hem till P&M slås jag av att det är så mysigt hos dem. Det är varmt och välkomnande. Bara att det står vardagslyx på väggen i vardagsrummet! Smakfullt inrett med varma färger. Genomtänkt. P har en fantastisk kreativ ådra som aldrig sinar! Imponerande.
Barnen gillar dem skarpt, de fick dessutom möjlighet att få sina namn utskrivna på specialvinyl som kan sättas upp och tas ner från väggar utan märken. Leo röjde runt, han fick dessutom en lekkompis då ett annat par med sina två små också närvarade. V är ett år äldre än Lelle och de hade riktigt kul ihop.
Det blev en skön lördagskväll på fjärde hetsdagen.
Extra bonus är de vackra band jag ser mellan P&M.
Som alltid när jag kommer hem till P&M slås jag av att det är så mysigt hos dem. Det är varmt och välkomnande. Bara att det står vardagslyx på väggen i vardagsrummet! Smakfullt inrett med varma färger. Genomtänkt. P har en fantastisk kreativ ådra som aldrig sinar! Imponerande.
Barnen gillar dem skarpt, de fick dessutom möjlighet att få sina namn utskrivna på specialvinyl som kan sättas upp och tas ner från väggar utan märken. Leo röjde runt, han fick dessutom en lekkompis då ett annat par med sina två små också närvarade. V är ett år äldre än Lelle och de hade riktigt kul ihop.
Det blev en skön lördagskväll på fjärde hetsdagen.
Extra bonus är de vackra band jag ser mellan P&M.
torsdag 24 november 2011
Stress
Stressen slog till igår.
Jag hade en lugn och bra förmiddag fram till lunch. Sen åkte jag iväg hemifrån och stressen slog till. Jag oroade mig för att komma för sent (bland det värsta jag vet). Mitt möte var bra och stärkte mig, men sen slog stressen till igen. Jag har inte marinerat på vad som hände egentligen, men det slog slint helt enkelt. Mängder av saker som behöver klaffa och råddas och fixas och så kommer det vara i ett fram till söndag. Jag kan erkänna att jag längtar till söndag vid halv fem. Då ska jag bara vara hela kvällen. Äta middag. Dricka rött. Varva ner.
Fram tills dess, försöka leva i nuet och parera längs vägen.
Jag hade en lugn och bra förmiddag fram till lunch. Sen åkte jag iväg hemifrån och stressen slog till. Jag oroade mig för att komma för sent (bland det värsta jag vet). Mitt möte var bra och stärkte mig, men sen slog stressen till igen. Jag har inte marinerat på vad som hände egentligen, men det slog slint helt enkelt. Mängder av saker som behöver klaffa och råddas och fixas och så kommer det vara i ett fram till söndag. Jag kan erkänna att jag längtar till söndag vid halv fem. Då ska jag bara vara hela kvällen. Äta middag. Dricka rött. Varva ner.
Fram tills dess, försöka leva i nuet och parera längs vägen.
onsdag 23 november 2011
Årets julkrans
Ikväll har jag och vackra Gunilla, för tredje året i rad på vår nyskapade tradition, gjort årets dörrkrans.
Det är så härlig stämning på Blomsterpinglan och kreativiteten flödar. Ett sant nöje!
Det är så härlig stämning på Blomsterpinglan och kreativiteten flödar. Ett sant nöje!
söndag 20 november 2011
Inte direkt en lugn, men effektiv, söndag
Idag har jag rensat!
Maken bytte till vinterdäck på bilen, samt lastade den med allt skräp som ska till tippen. Bilen (och då har vi en ganska stor bil) blev rätt full kan man säga.
Jag satte fart med att rensa barnrum. Jag höll på mellan halv elva och halv sex ungefär. Med paus för lite lunch och assistans vid packning av bil. Tre av fyra barnrum rensade. Tre plastsäckar fulla av skräp, plus en plastkasse. Så fräscht i rummen nu och så skönt att ha detta gjort. :)
Leo har en lekhörna på mellanplanet. Han gillar den!
Jag fortsatte sen ett par timmar till med att plocka i övriga huset samt vika tvättberget (sisådär fem maskiners tvätt) så städningen blir bra imorgon måndag. Frågan är om jag får in de tre säckarna i bilen, men det ska nog gå på något vis.
Jag kommer att sova som en stock inatt!
Maken bytte till vinterdäck på bilen, samt lastade den med allt skräp som ska till tippen. Bilen (och då har vi en ganska stor bil) blev rätt full kan man säga.
Jag satte fart med att rensa barnrum. Jag höll på mellan halv elva och halv sex ungefär. Med paus för lite lunch och assistans vid packning av bil. Tre av fyra barnrum rensade. Tre plastsäckar fulla av skräp, plus en plastkasse. Så fräscht i rummen nu och så skönt att ha detta gjort. :)
Leo har en lekhörna på mellanplanet. Han gillar den!
Jag fortsatte sen ett par timmar till med att plocka i övriga huset samt vika tvättberget (sisådär fem maskiners tvätt) så städningen blir bra imorgon måndag. Frågan är om jag får in de tre säckarna i bilen, men det ska nog gå på något vis.
Jag kommer att sova som en stock inatt!
fredag 18 november 2011
10 dagar ur mitt liv - Mail till en PT (undvika socker i 10 dagar)
"Enjoy!
(Ja, jag är en skrivare, måste skriiiiiiva, så nu får du faktiskt bara inta galgen och läsa......)
Dag1- tisdag 8 november
Fick peppmailssvar på dagen, i skolan. Kan inte annat än le och haka på. Storhandlar på väg hem. Pepparkakorna skriker ääääät oss, köööp oss. Nej, NEJ. Neeeeeeeej. Muttrar över att godis alltid måste vara vid kassorna. Hemma. Packar upp. JÄVLAR, kexchoklad i kylen. (Varför åt jag inte den igår?????). Vägrar slänga. Får ge dem till barnen på lördag. Går ut och springer istället.
Dag2 – onsdag 9 november
Kul. Sovit dåligt hela natten. Halsont. = Soft lugn dag idag. Kexchokladen och pepparkakorna har pockat med sin närvaro men jag har än så länge vunnit kampen.... Rätt sugen då och då kan jag lova. Fasar lite inför helgen, med gäster både fredag och lördag..... Var stark pluttan, var stark. I Can Do It!!!! Efter att grannen var på te anföll till och med den 70% chokladen och hoppade på mig när jag öppnade kylen. Som tur var hade jag inte tappat hakan.... Skapar en fruktsallad för att inte krevera.
Dag3 – torsdag 10 november
Jorå. Hängig och sjuk. Fast ändå glad. Åker till skolan för PF och tycker att det känns rätt fint. Tema kärlek på lektionen. Nice. Men..... så kommer fikat helt oväntat. Kärleksmums (one of my favourites) & cookies. Jag säger nej tack. Faktiskt. Inte nog med det, alla mumsandes runt omkring (typ 30 pers), sen på grupparbetet tas cookies med. Jag är ståndaktig och stolt. (Men de där kärleksmumsen kommer jag att drömma om inatt). Fruktsallad intas som kompensation. Sugen på gottis? Ja. Fast känner mig ärligt talat “renare” i kroppen redan.
Dag4 – fredag 11 november
Hjäääälp! Helgen är här. Vaknar upp hängig, fortf. Så sugen på att träna men vet inte om jag vågar. Hjärtmuskelinflammation står inte på min vill-lista. Är för hängig. Sover hela fm. Vaknar m känning = sötsugen. Kroppens naturliga reaktion för att överleva. Äter mat. Känner mig begränsad. Vill bli frisk – NYSS. Ut med maken på kvällen. KÖTT till middag. Mums. Hemma. Klarar av att neka chips & ostbollar när vi kommer hem. Grymt bra!
Dag5 – lördag 12 november
En segerdag. Så jävla sugen på gott ett tag, men klarat mig från att smaka på en mängd gottis som gästerna hade med sig, samt låta bli chips. Svåraste dagen hittills faktiskt. Fast jäkligt nöjd att den är över med seger till mig.
Dag6 – söndag 13 november
Idag är fasiken den värsta dagen hittills. Jag hade fel igår. Idag har det varit godis överallt. I en skål i vardagsrummet, rester från kvällen innan. Lakritsen & chokladen SKREK på mig. Tog ingen!!! Fast handen och tanken styrde ditåt några gånger, nästan på rutin, eller omedvetet. Till mor & far på kvällen, både godis & snacks framme... Hårt. Dessutom kladdkaka till efterrätt. Nej tack sa jag och log, medan maken förklarade för sin svärmor anledningen till mitt nej. Har jag varit sugen idag? Svar JA. Da. Yes. Oui. Si. Kyllä.
Dag7 – måndag 14 november
Jaha redan dag 7. Jag erkänner att det känns renare i kroppen när jag scannar av. Det är skönt. Godis är egentligen bara skit. Tänk om det kunde fortsätta kännas så typ ett år till eller så! Eller varför inte hela livet när jag ändå är i farten.... Kommer på vid 22 på kvällen att jag inte varit sugen eller frestad en endaste gång idag. Vilken toppendag!!! Är det förkylningen eller?
Dag8 – tisdag 15 november
Jaaaaahaaaa... så glömde jag vad jag precis tänkte skriva om denna dagen. Just det. Galet träningssugen. Snoret börjar anta en viss färg, dvs inte genomskinligt längre. SEGER! Imorgon ska jag “smygträna”. Försiktigt. Känna efter att det känns ok. Så jävla länge sen sist, jag har abstinens! Råkade upptäcka lakritsen när vi möblerade om, känns rätt ok, inte så sugen på att ta en bit. Inte av den sorten iaf. Diskuterade socker-intag/beroende på skolan. Stolt. I Can Do It. Sickan har en plan.
Dag9 – onsdag 16 november
Sugen ett tag, typ på kvällskvisten (oftast tuffast då), men det gick över efter en inre dialog med me, myself & I. Tränat på dagen, grymt jäkla askönt. Lågt blodsocker = godissug, snacka om att hjärnan är smart.
Dag10 – torsdag 17 november
En riktig toppendag generellt. Klarade 8-12 seriös, sen flippade jag. Too much serious school. Överlevde klasskamratens chokladtuggandedräkt (fast jag hade god lust att hångla upp henne ett tag där). PT-pass, tacksam och lycklig över att vara på väg att bli frisk igen. Inget sug på kvällen!
Jag Klarade Det. Nu ska jag göra mitt bästa att hålla i........ Inte Svulla Mer i År. Små delmål is da shit.
Wooooohooooooooo!
(Ja, jag är en skrivare, måste skriiiiiiva, så nu får du faktiskt bara inta galgen och läsa......)
Dag1- tisdag 8 november
Fick peppmailssvar på dagen, i skolan. Kan inte annat än le och haka på. Storhandlar på väg hem. Pepparkakorna skriker ääääät oss, köööp oss. Nej, NEJ. Neeeeeeeej. Muttrar över att godis alltid måste vara vid kassorna. Hemma. Packar upp. JÄVLAR, kexchoklad i kylen. (Varför åt jag inte den igår?????). Vägrar slänga. Får ge dem till barnen på lördag. Går ut och springer istället.
Dag2 – onsdag 9 november
Kul. Sovit dåligt hela natten. Halsont. = Soft lugn dag idag. Kexchokladen och pepparkakorna har pockat med sin närvaro men jag har än så länge vunnit kampen.... Rätt sugen då och då kan jag lova. Fasar lite inför helgen, med gäster både fredag och lördag..... Var stark pluttan, var stark. I Can Do It!!!! Efter att grannen var på te anföll till och med den 70% chokladen och hoppade på mig när jag öppnade kylen. Som tur var hade jag inte tappat hakan.... Skapar en fruktsallad för att inte krevera.
Dag3 – torsdag 10 november
Jorå. Hängig och sjuk. Fast ändå glad. Åker till skolan för PF och tycker att det känns rätt fint. Tema kärlek på lektionen. Nice. Men..... så kommer fikat helt oväntat. Kärleksmums (one of my favourites) & cookies. Jag säger nej tack. Faktiskt. Inte nog med det, alla mumsandes runt omkring (typ 30 pers), sen på grupparbetet tas cookies med. Jag är ståndaktig och stolt. (Men de där kärleksmumsen kommer jag att drömma om inatt). Fruktsallad intas som kompensation. Sugen på gottis? Ja. Fast känner mig ärligt talat “renare” i kroppen redan.
Dag4 – fredag 11 november
Hjäääälp! Helgen är här. Vaknar upp hängig, fortf. Så sugen på att träna men vet inte om jag vågar. Hjärtmuskelinflammation står inte på min vill-lista. Är för hängig. Sover hela fm. Vaknar m känning = sötsugen. Kroppens naturliga reaktion för att överleva. Äter mat. Känner mig begränsad. Vill bli frisk – NYSS. Ut med maken på kvällen. KÖTT till middag. Mums. Hemma. Klarar av att neka chips & ostbollar när vi kommer hem. Grymt bra!
Dag5 – lördag 12 november
En segerdag. Så jävla sugen på gott ett tag, men klarat mig från att smaka på en mängd gottis som gästerna hade med sig, samt låta bli chips. Svåraste dagen hittills faktiskt. Fast jäkligt nöjd att den är över med seger till mig.
Dag6 – söndag 13 november
Idag är fasiken den värsta dagen hittills. Jag hade fel igår. Idag har det varit godis överallt. I en skål i vardagsrummet, rester från kvällen innan. Lakritsen & chokladen SKREK på mig. Tog ingen!!! Fast handen och tanken styrde ditåt några gånger, nästan på rutin, eller omedvetet. Till mor & far på kvällen, både godis & snacks framme... Hårt. Dessutom kladdkaka till efterrätt. Nej tack sa jag och log, medan maken förklarade för sin svärmor anledningen till mitt nej. Har jag varit sugen idag? Svar JA. Da. Yes. Oui. Si. Kyllä.
Dag7 – måndag 14 november
Jaha redan dag 7. Jag erkänner att det känns renare i kroppen när jag scannar av. Det är skönt. Godis är egentligen bara skit. Tänk om det kunde fortsätta kännas så typ ett år till eller så! Eller varför inte hela livet när jag ändå är i farten.... Kommer på vid 22 på kvällen att jag inte varit sugen eller frestad en endaste gång idag. Vilken toppendag!!! Är det förkylningen eller?
Dag8 – tisdag 15 november
Jaaaaahaaaa... så glömde jag vad jag precis tänkte skriva om denna dagen. Just det. Galet träningssugen. Snoret börjar anta en viss färg, dvs inte genomskinligt längre. SEGER! Imorgon ska jag “smygträna”. Försiktigt. Känna efter att det känns ok. Så jävla länge sen sist, jag har abstinens! Råkade upptäcka lakritsen när vi möblerade om, känns rätt ok, inte så sugen på att ta en bit. Inte av den sorten iaf. Diskuterade socker-intag/beroende på skolan. Stolt. I Can Do It. Sickan har en plan.
Dag9 – onsdag 16 november
Sugen ett tag, typ på kvällskvisten (oftast tuffast då), men det gick över efter en inre dialog med me, myself & I. Tränat på dagen, grymt jäkla askönt. Lågt blodsocker = godissug, snacka om att hjärnan är smart.
Dag10 – torsdag 17 november
En riktig toppendag generellt. Klarade 8-12 seriös, sen flippade jag. Too much serious school. Överlevde klasskamratens chokladtuggandedräkt (fast jag hade god lust att hångla upp henne ett tag där). PT-pass, tacksam och lycklig över att vara på väg att bli frisk igen. Inget sug på kvällen!
Jag Klarade Det. Nu ska jag göra mitt bästa att hålla i........ Inte Svulla Mer i År. Små delmål is da shit.
Wooooohooooooooo!
torsdag 17 november 2011
Håll tummen!
Jag har funderat ett tag på att det är dags att göra något åt barret. Det mest hänger, samma sak dag ut och dag in. Vecka ut och vecka in. Månad ut och månad in.... Ja ni fattar.
Så, idag råkade jag höra på radion att Bandit (radiokanalen) har en tävling där man kan anmäla sig och vinsten är att bli klippt & stylad i studion av en programledare och någon frisör. Wow tänkte jag, synkroniserat?! Jag har precis anmält mig, till och med laddat upp ett foto. (Huvaligen.....). Så håll tummen nu!
Dessutom har jag anmält mig till en annan tävling, vinner jag den får jag coaching i mindfulness under december och ska blogga om det på deras hemsida!
Så, idag råkade jag höra på radion att Bandit (radiokanalen) har en tävling där man kan anmäla sig och vinsten är att bli klippt & stylad i studion av en programledare och någon frisör. Wow tänkte jag, synkroniserat?! Jag har precis anmält mig, till och med laddat upp ett foto. (Huvaligen.....). Så håll tummen nu!
Dessutom har jag anmält mig till en annan tävling, vinner jag den får jag coaching i mindfulness under december och ska blogga om det på deras hemsida!
tisdag 15 november 2011
Längtar till jul
Nu är jag riktigt sugen på julen.Det var ett tag sen jag kände såhär redan nu. Jag längtar. Det ska bli så mysigt.
Mor & far kommer och tillbringar tid hos oss på självaste aftonen. Mor & far hjälper oss och bidrar ekonomiskt till julklapparna. Jag längtar efter att välja ut fina fina saker till barnen, maken och mamsen och papsen. Önskelistor efterlysta, två av fyra barnlistor redan på kylen, redo för påfyllning om något mer skulle kommas på.
Min egen önskelista är faktiskt rätt fattig än så länge, jag har precis påbörjat den och har hela en sak på listan. Må hända kommer jag på fler saker den närmaste tiden.
Snart nalkas första advent och myset med att ha alla stakar och stjärnor i fönstren, tända dygnet runt helst. Pyntet vid Lucia. Gardinerna. Granen. Baket. Glöggen. Maten. Snön.
söndag 13 november 2011
"Too old for this shit"
Ett citat ur en känd actionrulle.
Jag är där. Vi är så sega och trötta på kvällarna i det här huset. Troligen skulle barnen kunna hålla igång längre än oss. I alla fall tre av fem.
Vardagarna däckar vi i säng absolut senast klockan elva, men oftast och helst vid tio. Det inkluderar fredagar då vi allt som oftast är "helt slut".
Lördagen är inte så mycket bättre skrämmande nog. Vid 23.30 skulle jag nog kunna sagt tack & godnatt för min del. Tack vare kinect och trevligt sällskap lyckades vi hålla oss igång till strax efter 01 iaf. Det är inte vanligt.
Nu har ju vi barn kanske du tänker, men ärligt talat de är fantastiska. Inte krävande på något vis. Dessutom, våra fina vänner som besökte oss är barnfria och känner likadant. Jag läste på FB häromdagen liknande inlägg. Vad är det som händer? Är det åldern som tar ut sin rätt? Är det en tillfällig svacka i 35-40 års åldern? Är det bara för mycket generellt just nu? Är det novembers gråa mörker?
Godnatt! Nu måste jag sova för att ha en chans att hänga med morgondagen :)
Jag är där. Vi är så sega och trötta på kvällarna i det här huset. Troligen skulle barnen kunna hålla igång längre än oss. I alla fall tre av fem.
Vardagarna däckar vi i säng absolut senast klockan elva, men oftast och helst vid tio. Det inkluderar fredagar då vi allt som oftast är "helt slut".
Lördagen är inte så mycket bättre skrämmande nog. Vid 23.30 skulle jag nog kunna sagt tack & godnatt för min del. Tack vare kinect och trevligt sällskap lyckades vi hålla oss igång till strax efter 01 iaf. Det är inte vanligt.
Nu har ju vi barn kanske du tänker, men ärligt talat de är fantastiska. Inte krävande på något vis. Dessutom, våra fina vänner som besökte oss är barnfria och känner likadant. Jag läste på FB häromdagen liknande inlägg. Vad är det som händer? Är det åldern som tar ut sin rätt? Är det en tillfällig svacka i 35-40 års åldern? Är det bara för mycket generellt just nu? Är det novembers gråa mörker?
Godnatt! Nu måste jag sova för att ha en chans att hänga med morgondagen :)
fredag 11 november 2011
Stark i mig själv
Fnulade på vad jag skulle sätta för ord på print idag. En dag som än så länge inte innefattat speciellt mycket händelserikt att tala om. Upp tidigt. Ätit frukost. Fått iväg en hög till skola & dagis. Hem igen. Sovit i tre timmar efter en dialog med mig själv.
Så nu har jag bestämt att jag ska tillåta mig själv att faktiskt vara sjuk och inte förneka det. Jag är förkyld! Det innebär att jag ska vila och kurera mig så mycket jag bara kan eftersom jag vill bli hel och frisk till resten av vintern. Det är ok att vara sjuk ibland. Det är bra att ta en viloperiod ibland. Punkt!
Jag har också bestämt att hitta tillbaka till känslan jag hade igår. Kärlekstemat som höll i sig efter PFen resten av kvällen. Värme, lycka, ro, frid, lycka, tacksamhet. Det finns i mig och nu plockar jag fram det! Dessutom sprider jag det till min omgivning och sänder ut extra mycket omtanke till det som jag "retar" mig på! Det är en härlig känsla - testa får du se!
Så nu har jag bestämt att jag ska tillåta mig själv att faktiskt vara sjuk och inte förneka det. Jag är förkyld! Det innebär att jag ska vila och kurera mig så mycket jag bara kan eftersom jag vill bli hel och frisk till resten av vintern. Det är ok att vara sjuk ibland. Det är bra att ta en viloperiod ibland. Punkt!
Jag har också bestämt att hitta tillbaka till känslan jag hade igår. Kärlekstemat som höll i sig efter PFen resten av kvällen. Värme, lycka, ro, frid, lycka, tacksamhet. Det finns i mig och nu plockar jag fram det! Dessutom sprider jag det till min omgivning och sänder ut extra mycket omtanke till det som jag "retar" mig på! Det är en härlig känsla - testa får du se!
torsdag 10 november 2011
PF & positiva lappen & resten av dagen
Idag kände jag mig riktigt hängig. "Sjukhuvud" som jag kallar det, det vill säga inte alltid feber men sjukvärk i huvudet och seg och sliten och hängig och så vidare. Ingen höjdare med andra ord.
Jag hade full skoldag uppbokad. Först PF, sedan grupparbete. Grupparbetet gick finfint. Vi blev klara tidigare än väntat vilket kändes toppen med tanke på mitt hälsotillstånd.
På PFen höll en grupp i klassen i hela lektionen. De hade temat kärlek. Mysigt! De avslutade med att alla fick skriva sitt namn mitt på ett A4 papper och skicka runt detta, sen skulle alla andra var och en skriva en kommentar på pappret, riktat till den personen. Jättekul och spännande att se sitt eget när det hade gått ett varv. Jag ska spara det och titta på det då och då när jag känner mig nere. :)
Många saker hade jag förväntat mig skulle komma, men även annat. Klassiker för mig just nu är varm person, lugn. Det kom andra fina kommentarer också, men det spar jag till en annan gång. Positiva lappen var en strålande idé iaf.
Hämtade mina tjejer. Hem till familjen.
Jag har haft den skönaste familjekvällen på länge. Underbart att alla är samlade. Lovisa, Sara, Leo och jag satt vid köksbordet och pratade och gjorde läxor i en dryg timme. Det har varit en varm kärleksfull, mysig, toppenkväll. Alla har varit glada och på bra humör. Jag är så grymt jäkla stolt över min fina familj!
Jag hade full skoldag uppbokad. Först PF, sedan grupparbete. Grupparbetet gick finfint. Vi blev klara tidigare än väntat vilket kändes toppen med tanke på mitt hälsotillstånd.
På PFen höll en grupp i klassen i hela lektionen. De hade temat kärlek. Mysigt! De avslutade med att alla fick skriva sitt namn mitt på ett A4 papper och skicka runt detta, sen skulle alla andra var och en skriva en kommentar på pappret, riktat till den personen. Jättekul och spännande att se sitt eget när det hade gått ett varv. Jag ska spara det och titta på det då och då när jag känner mig nere. :)
Många saker hade jag förväntat mig skulle komma, men även annat. Klassiker för mig just nu är varm person, lugn. Det kom andra fina kommentarer också, men det spar jag till en annan gång. Positiva lappen var en strålande idé iaf.
Hämtade mina tjejer. Hem till familjen.
Jag har haft den skönaste familjekvällen på länge. Underbart att alla är samlade. Lovisa, Sara, Leo och jag satt vid köksbordet och pratade och gjorde läxor i en dryg timme. Det har varit en varm kärleksfull, mysig, toppenkväll. Alla har varit glada och på bra humör. Jag är så grymt jäkla stolt över min fina familj!
onsdag 9 november 2011
Längar, drömmer, visualiserar
Det går upp och det går ner. Idag fick jag en realitycheck. På gott och ont. Jag kan inte påstå att jag gillar dessa realistiska moments, inte idag i alla fall. Jag kände en stund av hopplöshet, motstånd, konfunderad.
Försöker hitta tillbaka, dit jag var innan. Det finns så mycket jag vill göra, åstadkomma, uppleva, förändra....
Be och du ska få!
Jag fortsätter på den, jag fick det bevisat senast idag att det fungerar.
Tack & Godnatt
Försöker hitta tillbaka, dit jag var innan. Det finns så mycket jag vill göra, åstadkomma, uppleva, förändra....
Be och du ska få!
Jag fortsätter på den, jag fick det bevisat senast idag att det fungerar.
Tack & Godnatt
söndag 6 november 2011
Söndag morgon
Idag önskar jag att jag fick sova vidare när klockan ringde.
Jag sov ganska dåligt inatt och dessutom har jag en förmåga att börja drömma en massa saker när jag har sådana här sämre nätter. Liten sov i vår säng och det innebär sämre sömn eftersom det både blir trängre i sängen men även för att han rör sig en hel del. Det är ovant.
Nu sitter jag ensam här, uppe med tuppen en söndag, för att åka iväg till jobbet om några minuter. Jag kan se fördelen med att få min egen stund. Lite egen tid. Lugnt och stilla. Det är bra!
Jag passar på att marinera lite över vad som komma skall. Kursen som börjar på måndag med ännu ett grupparbete att bita tag i. Vårt hus vi ska flytta till. Utmaningen. Träningen nästa vecka. Vänskap. Mina döttrar. Mina föräldrar. Det flyger förbi saker, allt mellan himmel och jord. En liten stund att tänka på det som tänkas skall innan dagen min drar igång på allvar....
Jag sov ganska dåligt inatt och dessutom har jag en förmåga att börja drömma en massa saker när jag har sådana här sämre nätter. Liten sov i vår säng och det innebär sämre sömn eftersom det både blir trängre i sängen men även för att han rör sig en hel del. Det är ovant.
Nu sitter jag ensam här, uppe med tuppen en söndag, för att åka iväg till jobbet om några minuter. Jag kan se fördelen med att få min egen stund. Lite egen tid. Lugnt och stilla. Det är bra!
Jag passar på att marinera lite över vad som komma skall. Kursen som börjar på måndag med ännu ett grupparbete att bita tag i. Vårt hus vi ska flytta till. Utmaningen. Träningen nästa vecka. Vänskap. Mina döttrar. Mina föräldrar. Det flyger förbi saker, allt mellan himmel och jord. En liten stund att tänka på det som tänkas skall innan dagen min drar igång på allvar....
fredag 4 november 2011
Spya
Här kommer en spya!
"Kör upp något i röven så det kommer ut genom skallbenet!"
Ungefär så kände jag. I kombination med att jag ville skrika, slåss och gråta samtidigt.
Ja, det finns personer som lockar fram det i mig. En mer än andra. En totalt inkompetent idiot. Grejen är att om Du skulle möta denna person skulle du säkert säga följande: oj så trevlig och social människa. Typ inte se något negativt, typ gilla, typ undra varför jag säger som jag gör.
"Try Walking In My Shoes" som Depeche Mode sjunger. Det här är någon som behandlat mig så sjukt illa, någon som varit grymt elak, någon som saknar EQ totalt, någon som inte har någon känsla över huvud taget, någon som hör vad denne vill höra, någon som tolkar saker i sitt eget huvud till sin egen fördel alltid, någon som gör om saker till något helt annat än vad det var från början, någon som har ett enormt ego och inte klarar av något annat, någon som inte ser vad som händer i sitt eget hem, någon som har en liten jävla fyrkantig box med galet hårda väggar, någon som jag avskyr........
Utmaningen: att hitta meningen i detta, att förstå vad jag ska lära genom att ha detta i mitt liv.
"Kör upp något i röven så det kommer ut genom skallbenet!"
Ungefär så kände jag. I kombination med att jag ville skrika, slåss och gråta samtidigt.
Ja, det finns personer som lockar fram det i mig. En mer än andra. En totalt inkompetent idiot. Grejen är att om Du skulle möta denna person skulle du säkert säga följande: oj så trevlig och social människa. Typ inte se något negativt, typ gilla, typ undra varför jag säger som jag gör.
"Try Walking In My Shoes" som Depeche Mode sjunger. Det här är någon som behandlat mig så sjukt illa, någon som varit grymt elak, någon som saknar EQ totalt, någon som inte har någon känsla över huvud taget, någon som hör vad denne vill höra, någon som tolkar saker i sitt eget huvud till sin egen fördel alltid, någon som gör om saker till något helt annat än vad det var från början, någon som har ett enormt ego och inte klarar av något annat, någon som inte ser vad som händer i sitt eget hem, någon som har en liten jävla fyrkantig box med galet hårda väggar, någon som jag avskyr........
Utmaningen: att hitta meningen i detta, att förstå vad jag ska lära genom att ha detta i mitt liv.
Lösa trådar
Vännen min skrev om kontakter hängandes i luften. Det fick mig att dels känna igen mig, det vet jag att jag beskrivit här i bloggen förut. Jag har haft några sådana omgångar, där jag känner mig lost med min kontakt svävandes men den andre möter inte upp….
Dels kom jag också att tänka på en annan bit, som jag och väninnan pratade om häromdagen. Jag börjar inse tydligare och tydligare hur jag förlorar en del av min energi. Dels de där förväntningarna vi varit inne på ett antal gånger. Det är lurigt att gå runt med förväntningar, i alla fall för mig, för jag blir så besviken när de inte blir uppfyllda och jag har en förmåga att ha gott om exakt den typen av förväntningar.
Men, vad jag också har kommit på med mig själv är att jag har svårt att avgöra var gränsen går mellan vänskap på ”riktigt” och bara ytlig bekantskap. När jag skriver vänskap på ”riktigt” då menar jag inte en nära privat relation, utan bara att det är en privat relation. Att kunna göra saker tillsammans på fritid, på egna initiativ. Inte bara vid vissa möten i livet i övrigt.
Jag bär omkring på min känsla över vad jag tycker och tänker om andra. Jag är extremt kräsen, så om jag träffar på någon som jag spontant gillar så sträcker jag gärna ut den där kontakten…. Väl medveten om att risken finns att den inte får någon mottagare, men vad händer då när kontakten bara hänger där och svävar…. Det har jag funderat en del på sista tiden.
Men, vad jag också har kommit på med mig själv är att jag har svårt att avgöra var gränsen går mellan vänskap på ”riktigt” och bara ytlig bekantskap. När jag skriver vänskap på ”riktigt” då menar jag inte en nära privat relation, utan bara att det är en privat relation. Att kunna göra saker tillsammans på fritid, på egna initiativ. Inte bara vid vissa möten i livet i övrigt.
Jag bär omkring på min känsla över vad jag tycker och tänker om andra. Jag är extremt kräsen, så om jag träffar på någon som jag spontant gillar så sträcker jag gärna ut den där kontakten…. Väl medveten om att risken finns att den inte får någon mottagare, men vad händer då när kontakten bara hänger där och svävar…. Det har jag funderat en del på sista tiden.
Jag har också funderat på, åter igen, de där gamla seglivade trådarna som hänger kvar. Vissa gör sig sällan påminde och är inte en störning, medan andra kommer och går. Ibland tydligare än annars. Jag försöker påminna mig om vad som egentligen hände och varför kontakten bröts från början, det hoppas jag kan hjälpa mig i rätt riktning. Jag har inte råd att förlora mer energi i onödan, det är fullt upp med att ta hand om allt som är just nu ändå.
torsdag 3 november 2011
Middag med dramatouch (...föga förvånande iofs...)
Vi var på middag hos familj syster i söndags. Från början var de bjudna hem till oss för att fira Sara men så bjöd hon in oss till middag istället. Barnen brukar längta efter att komma till moster. Det är alltid lite latjo där, kan man säga.
För det första är det alltid god mat och skratt det bjuds på. God dryck också förstås. Extra lyx var att även kusin Ina och hennes snubbe M var där och åt med oss.
U, mannen i huset är en riktig barnmagnet och han röjer alltid järnet med dem. Han trollar, han kittlas, han busar. Hans barnsliga sida får helt enkelt ett totalt fritt spelrum, tänk då att vi har fem barn med oss dit. Lyx.
Jag ska erkänna att jag var lite avig innan, jag var rätt öppen och med det lite extra sårbar, eftersom jag kom direkt efter utvecklingscirkeln . Dessutom med ett hus i tanken och funderingar kring det. Fast efter ett tag kunde jag lägga det åt sidan och bara slappna av i att vara där. Varva ner. Jag körde så jag höll mig från vinet vilket också var ganska skönt, i alla fall i efterhand.
Vi avslutade kvällen med lite extra dramakrydda. En rislykta skulle skickas upp till himlen. Jag har aldrig sett en sådan på riktigt och visste inte ens att det fanns. Nu ska jag definitivt införskaffa sådana till vintern. Det var vackert…. Det är bara den lilla detaljen att det ska helst inte blåsa alls… Det gjorde det. Så den steg efter ett tag, kom precis över taknocken, för att landa i toppen av en gran en bit ut i skogen. Vilket resulterade i att U i panik sprang ut i bäcksvarta skogen med både fick- och pannlampa för att se så skogen inte började brinna.. (vilket den såklart inte gjorde för det var råfukt överallt).
Sen åkte vi hem, med ett halvt dussin ägg från hönsen! Lyx! (Ja, de var grymt goda!)
onsdag 2 november 2011
Barndomens fascination
En av de saker jag gillade mycket när jag var liten var himlen, planeterna, stjärnorna. Pappa brukade följa med mig ut och titta på himlen, han pekade ut stjärnbilder. Bland annat Stora Karlavagnen och Orions Bälte.
Där jag växte upp, ute på landet, var det alltid mörkt och alltid möjligt att se stjärnor i mängder, det var bara att lyfta blicken. Här, där jag bor nu, är det inte alls samma sak. Det är för mycket ljus från storstaden... Trist ärligt talat. När vi är på semester i norr, eller på ön, så kommer mörkret tillbaka med dess fridfullhet och den vackra himlen. Tryggt!
Så fick jag höra att grannen har ett teleskop hemma. Wow! Igår fick jag möjligheten att kika. Fortfarande lite störande ljus runt omkring, men han lyckades dels pricka in stjärnor i klumpar (finns något fint namn för det som jag inte minns) och dessutom Jupiter. Så, nu har jag sett Jupiter med månar på närmare håll. Coolt! Jag ser redan fram emot att vid andra tillfällen få äran att se månen och tydligen ska Saturnus vara en hit också.
Där jag växte upp, ute på landet, var det alltid mörkt och alltid möjligt att se stjärnor i mängder, det var bara att lyfta blicken. Här, där jag bor nu, är det inte alls samma sak. Det är för mycket ljus från storstaden... Trist ärligt talat. När vi är på semester i norr, eller på ön, så kommer mörkret tillbaka med dess fridfullhet och den vackra himlen. Tryggt!
Så fick jag höra att grannen har ett teleskop hemma. Wow! Igår fick jag möjligheten att kika. Fortfarande lite störande ljus runt omkring, men han lyckades dels pricka in stjärnor i klumpar (finns något fint namn för det som jag inte minns) och dessutom Jupiter. Så, nu har jag sett Jupiter med månar på närmare håll. Coolt! Jag ser redan fram emot att vid andra tillfällen få äran att se månen och tydligen ska Saturnus vara en hit också.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)

