Fin rörelseglädje

Lyckan att känna sig fin i sina träningskläder. Ok, lycka kanske var lite av en överdrift men det gör något med mig att jag tycker om träningskläderna jag har på mig och jag väljer dem med omsorg.

Häromdagen var jag stolt över mig själv. Jag har egentligen ”lättast” att träna på morgonen. Mycket för att jag tycker om att ha det gjort, men även för att jag tycker att det går bra.

Jag är ”sämst” på att träna direkt efter jobbet, i alla fall om det är på gymet eller om jag kommit hem och mellanlandat. På gymet för att det oftast är som mest folk där mellan 16-18, då min arbetsdag oftast är slut. Det kan fungera om jag enbart ska springa på löpbandet, cykla på spinningcykeln eller använda roddmaskinen. Men styrketräningen är som bäst tidiga mornar eller dagtid vardagar då det inte är så mycket folk och det är lätt att använda den utrustning jag vill då det oftast är ledigt.

Kommer jag hem mellan för att mellanlanda är risken stor att jag blir kvar hemma. Jag tycker liksom om att vara hemma. Speciellt under vinterhalvåret. Ta en te, sitta ner, titta på något en stund unnan middagen.

I vilket fall, häromdagen var tanken att jag skulle träna på morgonen innan jobbet. Men då jag inte kom upp i tillräckligt god tid enligt mig själv valde jag att åka till arbetet istället. Efter arbetet hämtade jag lilleman direkt, annars hade det blivit för sent för honom. Sen hände det ovanliga. Jag fick arslet ur och tog mig ut på en löprunda efter att jag mellanlandat hemma.

För att uppmuntra mig själv tog jag på mig nya fina träningskläder blandat med lite äldre. Jag tycker mycket om färg och har gärna färgglada kläder på mig. Undantag för vissa underdelar, där är jag mer kräsen på färg och mönster.

Jag hade på mig en rosa underställströja av märket Björn Dählie, en fodrad löparjacka i blått från Röhnisch, fodrade tights från PowerWoman och skor från Salming running.

Det var premiär för löparjackan och tightsen. Båda var mycket sköna och jag kommer att använda dem mycket framöver. Röhnisch är ett av de märken jag gillar mest och använder mest av. PowerWoman är fodrade tightsen första plagget jag äger och jag gillar dem mycket. Hela kitet kan jag rekommendera varmt. 

Får förstås inte heller glömma min bästa julklapp, Garmin Fenix 3, som jag haft på mig dagligen sedan jag fick den.

söndagsfnul

Igår vaknade jag och kände mig hängig. Jag gick upp vid 8-tiden då jag hade känning och var tvungen att få i mig socker. Lilleman vaknade samtidigt så vi gjorde iordning frukost. Jag gick och lade mig igen eftersom jag kände mig som jag gjorde. Slumrade om i en och en halv timme ungefär innan jag blev väckt till nybakade scones. 

Min plan för dagen blev inte riktigt som jag tänkt mig, men jag kom iväg på en långpromenad i det fina vädret. Jag behövde vara själv en stund. Samt röra på mig. Jag lyssnade på pod, pratade ett telefonsamtal och bara njöt av det fina vädret och att vara i naturen.

Jag har under flera veckors tid varit inne i en period då jag i skov funderar över vad jag vill göra och hur jag ska nå dit. Jag vill göra mitt liv mer berikat och mer fyllt av skratt, inspiration och förnöjsamhet. Jag vill ha mer fokus på mig och mitt, utan att vara egoistisk på ett dåligt sätt. Jag vill omge mig med personer som lyfter mig, delar mina värderingar och som utvecklar mig. Jag vill röra på mig dagligen. Jag vill äta och dricka det som gör mig gott på insidan och utsidan. Jag vill tillbringa mycket kvalitetstid med min familj och dem som står mig nära. 

Samtidigt går jag runt med ett inre tvivel och en inre slags kamp. Jag bär på issues som jag skulle behöva ta itu med. Saker inom mig själv som jag behöver bearbeta och fatta beslut kring för att komma vidare. Jag har inte riktigt bestämt mig hur jag ska angripa det än. Egentligen är jag inte så värst sugen eftersom jag vet att resan kommer vara smärtsam och jag har redan gjort ett antal av dessa resor i mitt liv. Samtidigt har jag en föraning om vad som komma skall under året… Med blandade känslor. 

Nu har en ny vecka börjat. Dags att mala vidare… 

januari

Jag har försökt hålla kvar min Gotlandsbubbla. Huset på ön är min lilla tillflyktspunkt. Det är alltid med familjen jag är där. Så fort jag kommer till huset, nära havet, ramlar stress, måsten och malande av mig. Jag går in i ett mood med avslappning, rörelse, lugn, tacksamhet och närvaro. Jag går medvetet in i min bubbla och har oftast inte mycket kontakt med omgivningen. Vilket är ett medvetet val.

Att vara i huset på ön innebär att gå upp när jag vaknar, lägga mig när jag är trött, sova middag om jag känner för det. Där emellan äta gott, dricka gott, träna, umgås med de andra som är med. Spela sällskapsspel, lägga pussel, titta på film. Ta ut hunden på långpromenader hon sällan får hemma. Dela hennes lycka när hon får springa lös.

När vi kom hem efter en vecka på ön blev det en liten krock under ett två dygn. Det var en del marinerande och ifrågasättande inom mig innan jag kunde mer landa mer i vardagen och mig själv.

Nu får det bli fokus på här och nu samt delvis framåt under våren och vad som ska ske då.

Jag har börjat formulera mina mål för året. Jag behöver bryta ner dem i delmål och mer konkret hur jag ska uppnå mina mål. Hittills har målen mest fokus på träning, men jag tänker även att jag ska formulera mål kring andra saker i livet. Så som arbetet, diabetes och relationer….