Det här...

....är för mig

Åttio mil

På 80 mil, eller 10 timmar inkl längre lunchrast samt storhandling på Coop forum samt tankning, i en bil på en midsommardag kan man:

Höra maken spotta 9 snus.
Köra över höga kusten bron i spöregn med varning för 14 sekundmeter sidovind.
Möta fem (5) gula bilar.
Passera ett Kinatempel.
Se en ruin.
Ligga bakom fyra vägsniglar.
Passera en vikingagård.
Räkna 20 roadkill av art; kråka, obestämd fågel, hare, räv, rådjur, grävling.
Tuta fyra (4) län.
Se två rejält avåkta bilar.
Inte hamna i eller för den delen se någon poliskontroll men möta två blåljus.

Härliga midsommarafton!

Jag har haft en fantastisk midsommarafton! Jag, maken och Leo firade hos min vän G med hennes barn och hennes mamma. Det blev en midsommar i högsta klass. Vi började med en fördrink bestående av absolut, flädersaft samt sprite med is och en jordgubbe i, samt såklart chokladdoppade jordgubbar. Därefter en härlig sill-lunch. Inlagd sill, matjesill, färskpotatis, surdegsbröd, ostar, gräslök, gräddfil, nubbe, öl, vatten.
Somrig jordgubbstårta med kaffe/te och konjak på det.
Mycket prat om allt och inget, lilla charmtrollet på riktigt bra humör.
Till middag grillades det entrecote som vi intog med potatissallad gjord av färsk potatis, grönsallad, rädisor, vinaigrette, bernaisesås. Öl, vatten till detta beroende på ålder och bilkörande.
Klockan sprang iväg, vi skrattade och pratade och mös i det fina vädret.
En av de absolut bästa midsommaraftnar jag kan minnas!

...

Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig.

PS 1109-105

Gentlemän

Vilka gentlemän jag träffade på igår, det måste varit stora gentlemanna dagen. Tre på en dag – me like. För det första fick jag på besök i kyrkan vid Skoklosters Slott frågan om jag ville ha hjälp att lyfta in vagnen i kyrkan.

Sen stannade vi på Donken på vägen hem, till tjejernas stora lycka, och jag fick hjälp att bära ut brickan med mat till bordet utanför, eftersom jag hade Leo (läs: tung mammaklump) p åarmen.

På kvällen vid mötet så fick jag frågan om jag frös och genast sprang herrn och hämtade en kofta till mig så jag slapp frysa, och dessutom bjöds mina tjejer på film och rostad smörgås när deras barn lagt sig och medan vi i styrelsen avslutade mötet och åt den obligatoriska middagen med vin/öl.

Härliga tider!

Sista kvällen

Sista kvällen som gräsänka är här.Å inte vilken kväll som helst utan den ljusaste kvällen på hela året. Vädret har varit riktigt bra, sol nästan alla dagar, även om värmen kunde kommit lite starkare. Stor skillnad mot BrödraExpeditionen som jag tror haft snarare runt 0:an upp till 8 plus, och en hel del regn. Imorgon ska de hämtas på Arlanda.

Jag tycker att jag har lyckats rätt bra under min vecka faktiskt, jag har haft stunder av ensamhet – i känslan menar jag då, men även fysiskt ensam vuxen men utan att känna mig ensam.

Jag hade fem barn första dygnet, därefter tre hela tiden.

Vad har vi då gjort? Ja, en hel del faktiskt måste jag säga.

Vi har bland annat, badat i utomhusbassäng, badat i Mälaren, besökt Skokloster Slott inkl en familjevisning där vi var den enda familjen, haft tjejekväll (o Leo förstås) med Lin och M tittade förbi en sväng också, hälsat på mormor och morfar ett par gånger, Sara har varit på kalas, lunchbesök av Lene, varit på premiärbesök på en kyrkträff, tagit med alla tre barnen på styrelsemöte här i området, ätit på Donken inkl efterlängtat åkande i deras rutschkana, besökt en parklek, vinkväll med grannen....

Dessutom har jag hunnit med att dammsuga ett par gånger, klippt gräset, handlat, lämnat in bilen på verkstad och en gnutta kreativitet som prick över i:t.

Här.....

...skulle jag vilja vara just nu, med hela min familj samlad!

Å kanske några till, någon som vill följa med?

Ensam

Japp, nu känner jag mig ensam. Saknar min man nå enormt. Frustrerande att inte ha någon kontakt med honom alls sen han for. Tur att jag i alla fall har mina barn hemma iaf, och att jag haft vuxet sällskap i stort sett dagligen, men ändå..... Jag längtar så det värker i kroppen. Det har hänt så mycket under mina dagar. Jag kommer inte kunna berätta allt.
Jag vet inte hur han mår, jag vet inte hur de har det, jag vet inte hur vädret är - NADA.
Jag vet inte ens hur jag kommer att reagera när han kommer hem. Bli tyst? Glad? Lycklig? Arg? Sluten? Kräftig? Galen? Kär? Irro? Jag har ingen aning just nu, men längtar det gör jag.... Å ensam är det, inuti, tomt och trist här hemma, där ändå hans saker hela tiden påminner mig om att han är borta för stunden. Som tur är inte för alltid iaf... Den smärtan hade varit oumbärlig.

Lökar

Dessa lökar, ja alltså sådana man äter. (De andra är rejält solbrända för stunden, apropå ingenting...)
Idag rev jag lök. Jösses amalia, mina ögon tål verkligen inte lök. Så känsliga så det är galet.
Rinnande vatten (tips från mor) vet jag att det inte hjälper. Linser (tips från maken) kan mildra attacken - men jag har mest brillor nu för tiden.
Systers heta tips är att när det börjar svida, för att få det att gå över, spärra upp ögonen störst möjligt och attackspring fram och tillbaka.
Bäst är nog ändå Lins, CYKLOP! Det är bara att dra på sig cyklopet och sätta fart med lökarna.... Är det riktigt illa, varför inte ta snorkeln oxå!

Trapp, Tripp, Trull

Vid 10-tiden imorse....

Gräsänka

Så var man gräsänka för en vecka framåt.
Det kändes konstigt att lämna maken vid Arlanda imorse/förmiddags. Fick mig några skratt på vägen dock, som vanligt när The Brothers är samlade. Jag tror de kommer ha det gött.
Själv vet jag inte riktigt hur veckan kommer te sig. En resa planerad blev inte av så jag blir hemma, med fem barn till och med imorgon kväll, därefter tre resten av perioden.
Lite småplaner har vi i kalendern, besöka mormor och morfar, hänga med grannar, en girlpower kväll. Troligen kommer dagarna gå fort ändå och så mycket egen tid lär det inte bli. Jag ska försöka få till lite träning hemma, lite kreativ tid, mycket mys!
Jag kommer att längta efter min man, som aldrig förr. Vi har inte varit ifrån varandra så länge sen vi träffades. Varje gång vi är ifrån varandra längtar jag!

BrödraExpeditionen

Jaha ja, så var det dags. Imorgon ger sig BrödraExpeditionen av. Det bestämdes långt i förväg, å så vips så var tiden inne.
Maken har haft lite resfeber, det har packats, det har torkats massor med mat, det har letats grejer, det har bloggats, det har styrts upp bröder emellan inkl en del olika åsikter vilket var väntat.
Imorgon är det jag som skjutsar till Arlanda, tar före-kortet och längtar ihjäl mig till tisdag nästa vecka. Medans dessa Bröder vandrar, är osams, skrattar, äter, fiser, tvättar sig i bäckar med mera med mera med mera...
Ha Grymt Roligt & Låt Det Bli Ett Minne För Livet!

Regnig mysmorgon

Vilken morgon. Jag hörde redan inatt att regnet föll utanför fönstret.
Min lille kille tyckte att detta till trots var det dags att vakna strax efter fem, vilket jag inte alls höll med om. Som vanligt vann han efter en timme, tog över honom i min säng i förhoppning om att vi kunde sova lite till iaf. Fast det var roligare att dra mamma i håret och prata lite, gnussa runt och sådant där. Allt utom att sova sött.
Så vi gick upp strax före 7 och har nu haft en dryg timme i lugn och ro. Det är ovanligt mörkt på grund av regnet, han och jag har ätit frukost, gosat, laddat inför en dag när vi ska iväg och hänga med vän & barn. Tjejerna lär trilla in inom kort, spralliga, eftersom de sovit hos D. J&J ligger fortfarande och sussar sött och lär så göra ett par timmar till, maken på jobbet, sista dagen innan 9 veckor ledigt.
Välkommen fredag och välkommen helg och välkommen sommarlov!

BREX

BREX

Vad kan jag leva med?

"Allt som jag är med om ger mig

minnen som jag ska leva med

resten av livet.

Tänk på det en stund...

Det gäller alla sorters minnen.

En skräckfilm jag väljer att se,

ett sårande ord jag väljer att säga

till någon jag tycker om,

ett slag jag väljer att dela ut.

Jag försöker att tänka efter innan

vilka minnen jag vill ha med mig

resten av livet...

Det vi fokuserar på växer.

Fokuserar jag på värme,

kärlek och positiva saker

växer detta i mitt liv.

Att vara sann innebär att

fylla sitt liv med det som själen söker.

Det brukar nästan alltid handla

om kärlek,

inte om rädsla och hat och elakheter."

Carolina Gårdheim

SVEK

Hur hanterar man att bli sviken av en vän när sveket inte är offentligt?
Vad gör man när saker kommer fram som jag någonstans anat, till och med satt ord på men inte fått bekräftat, förrän i efterhand.
Vad ska jag göra av mina känslor? Frustration, ilska, sorg! Samtidigt visste jag ju...
Vad gör man av vänskapen? Fortsätter jag, konfronterar jag, ska jag bara låta det vara tills vidare. Låta det ligga. Låta hemligheten vara bevarad i mig. Sluta titta bakåt och gå vidare framåt med öppna ögon och i fortsättningen konfrontera direkt jag anar?
Ärlighet varar längst, eller hur var det nu?
Jag fortsätter på min ärlighet, jag har lärt mig att vara ärlig. Det är inte alltid lätt att sätta ord på känslor innan jag själv fått kläm på dem, men jag försöker och jag kämpar så jag kan stå upp för mig själv och mitt. ibland med massor av nervositet i systemet. Förstås. Jag är rädd att såra andra i min omgivning och kan tassa på tå ibland, men tassandet går åt rätt håll.
Jag brukar försöka se bakom, förstå personens handlingar. Jag kan se och belysa vissa beteenden. Jag är klok, jag är stark. Ja, jag skakar av mig... Jag håller min nivå, precis som jag lärt mig den hårda vägen att göra de senaste åren.
Starkt av Dig som bekräftar - Svek av Dig som inte vågar anförtro dig!
Kom ihåg, vem du än är, vad du än gör - Du har alltid ett val!

Annorlunda vibbar

Jag är en person som snabbt brukar kunna känna in andra människor, känna på deras energier och komma fram till om det är en person jag tycker om, tycker mindre om, med mera.
Igår träffade jag en ny bekantskap. Jag hade vibbar, bra sådana, redan innan vi träffades på riktigt. Dessa hade jag tonat in genom andras ord och min egen känsla. Jag håller fortfarande fast vid denna positiva känsla, eftersom jag är övertygad om att denne person är trevlig, bra och sund.
När vårt möte kom, fick jag inte till det. Jag kunde inte sätta ord på det då, i bilen på väg hem, i samtalet som kom senare - egentligen inte förrän idag. När jag sovit på saken, pratat om det en gång till. Då insåg jag.
Jag ser fram emot nästa möte. Mötet igår skuggades av en annan person så jag nådde inte fram till den person jag önskade. Det var energier emellan, ivägen, som tog över. Dessa energier emellan och lite andra omständigheter som är för privat att gå in på här, det gjorde att jag inte kunde tona in. Det blev flatline. Det var avstängt. Personen ifråga ville inte igår. Kanske pga en del rädsla och en annorlunda situation eftersom det var andra människor runt omkring.
Jag hoppas på att denne vågar slappna av mer nästa gång, släppa in mig lite mer, så vi får till ett gemensamt möte.

Gosa

Sprang på detta vin hos grannen för ett tag sen.
Jag gillar det trevliga namnet och dessutom är det KRAVmärkt vilket passar oss mycket väl här hemma.

Vi smakade det häromdagen ocha jepp, det var gott.
Rekommenderas varmt!

Pappablogg o bok

Jag gillar den Alex Schulmans blogg. Nu har jag inte följt den direkt regelbundet men lite då och då. Råkade springa på den häromdagen och blev jätteglad eftersom han lagt ut första två kapitlen på sin bok. Nu är jag jättesugen på att läsa hela boken och hoppas på att den kommer till mig inom kort

.

Önskan

Glöm inte att leta syrénblommor med fler blad än fyra, ät upp och önska dig något!

FödelsedagsKille

Ja må han leva!

Idag firar vi LilleLeo hela dagen!