Hooked on lakrits

Jag är fast. Helt galen i lakrits. Jag har alltid haft lakrits i alla former till favorit, men nu är jag galet sugen på lakrits. en riktig craving!
Därför måste jag bara rekommendera Lakritsroten för er som bor i närheten av Stockholm. En butik med bara lakrits i alla dess former. Jag fylls av lyckorus bara jag kommer innanför dörren och doften slår emot mig.... För er andra har de även en webshop.
Är det någon som är sugen på att följa med mig på en lakritsprovning, så säg till!

Ligga lågt och vila

Jag erkänner för mig själv, jag kan inte träna på ett tag.... Jag har ont, ont under foten och i hälen. Troligen det som i mun kallas "hälsporre", plantar fasciit. Det har smygit sig på och det blir inte bättre, snarare tvärt om.
Jag har läst att det går bra att styrketräna, köra rodd, cykla, crosstrainer eller simma förstås, men mitt inbokade combat pass med hopp och studs mest hela tiden kan jag glömma. Jag har ont i stort sett hela tiden när jag går. Det blir till att stretcha, göra övningar med tårna, undvika belastning så långt det går.

Buddha

"Allt vi är, är resultatet av vad vi har tänkt.

Sinnet är vårt allt.

Vi blir vad vi tänker."

Skyddsnät

Jag frågar mig själv titt som tätt hur sårbar jag egentligen är. En av mina käpphästar som jag arbetar på är rädslan över att bli lämnad eller bli ensam. Detta skrämmer mig och påverkar mig så till vida att jag har svårt att ta avstånd ifrån människor, avsluta relationer som inte är intressanta längre och så vidare.
Idag har jag en fundersam dag. Jag känner fnulandet i kroppen, men får inte riktigt tag i trådarna som flyger omkring. Jag snuddar vid dem, känner in känslan, sen blir det inte mer. Är det ens mina egna trådar eller är det andras som hakar i mig?
Jag känner mig ensam för att jag saknar ett uteblivet förväntat samtal, återigen tillbaka till det där med förväntningar by the way. Hur sårbar är jag då? Jag skapade ett annat samtal istället, med en nära som jag inte pratat med på några veckor. Mysigt att höra hennes röst och checka av läget hur vi har det och har haft det sen sist. Kanske var det meningen att vi skulle få tid att uppdatera istället.
Jag byggde en irritation i mig själv, även där gamla käpphästar. Saker som inte blev som jag tänkt mig, min värdefulla ensamtid förminskades med en och en halv timme och jag vet inte hur jag ska bli av med denna irritation som nu äter på mig och gnager. Var kommer den ifrån egentligen? Hur ska jag göra för att ta mig runt den, vända det till något positivt? Jag vet inte. Jag har inte hittat svaret än. Jag har bollat det med min man i alla fall. Han kan inte lösa det, men han kan hjälpa mig ändå.
Jag saknar en vänskap med för lite tid. Jag upplever min längtan som starkare än den andra sidan av den. Observera att det behöver inte vara så, det är min känsla. Jag insåg idag på väg hem från hämtningen på dagis att jag bär på ett inre motstånd mot vissa saker. Hur ska jag lätta på det? Skapa en lösning att hantera det på bästa sätt?
Många frågor men inte lika många svar just nu.

Styrelsemöte

Vi har haft styrelsemöte i samfälligheten igen. Det var ett tag sen sist. Jag missade förra mötet då jag inte hade någon som kunde passa alla barn här hemma. Maken var iväg på något eget.

Jag är alltid lite förundrad efter dessa möten. Vi är verkligen en brokig skara av människor.
J som är allmänt (enligt mig) neggo till livet. Jag försökte omvända till att säga något positivt men det koms inte på något.
L som har samma humor som jag och som också är närmast mig i ålder, endast ett år äldre. Jag är förstås yngst. L är en smygskevis.
I som är jättetrevlig men också ganska seriös och fast i sina egna föreställningar.
A som är jordnära, klok, eftertänksam och ganska lugn av sig.
M som är äldst och smågalen med sin egen lite gaggiga förvirrade stil. Jag kan inte förstå hur hon kan ha det jobb hon har ibland, men jag vet också att vi kan gå in i olika roller beroende på vad vi är och gör.
Den andra M som också är trevlig, fast jag får inget riktigt grepp.
D som är skev och bjuder på det, alltid. Lyckas alltid få oss andra att skratta genom sina historier i livet, vardags som fest. Bara tanken på honom får mig att le.

Japp, jag kommer att fortsätta vara med i styrelsen!!

Nu har det brunnit.....

...jag och min man har skapat en helt galen son.
Han är störtskön.
Just nu lever han rövare i vardagsrummet med sina syskon och garvar läppen av sig hela högen.
Han har ett minspel som inte är av denna jord, han gillar att borsta tänderna, han tar i så han blir röd i ansiktet när han ska skita, han stapplar sig fram på sina precis-börjat-lära-mig-gå-ben.
Härom natten när han kom över till vår säng (som varje natt typ) så började han skratta högt, vilket resulterade i att jag skrattade högt och så gick det runt så en 20 min eller så innan vi kunde lugna ner oss och somna.
Vår älskade ljuvliga Leo! Vi är så tacksamma och glada över att du är en del av våra liv!!!

Hur?

Hur tänker man om man säger åt sina biologiska barn, som man har hos sig varannan vecka, att här när ni är hos mig får ni inte prata om den andra veckan hos den andra föräldern. Det kan bli avundsjuka då!

Hur tänker man om man säger åt sina biologiska barn, som man har hos sig varannan vecka, att här när ni är hos mig får ni inte lika många presenter som de andra barnen, för ni får ju hos den andra föräldern också, och då blir det orättvist.

Hur tänker man om man säger åt sina biologiska barn, som man har hos sig varannan vecka, att här när ni är hos mig får ni inte åka med på alla resor med resten av familjen, för då blir det orättvist mot de andra barnen för ni åker ju med den andra föräldern också.

Hur????

En känslig näsa

Jag har alltid haft en "känslig" näsa. Saker som jag tycker luktar illa tränger alltid igenom och gör sig till känna. Det är inte alltid så roligt kan jag säga, snarare tvärtom. Det blev dessutom värre efter senaste graviditeten, då jag var ovanligt kräsmagad. Det har liksom suttit i sen dess och kanske kommer det att vara så resten av livet.
Så, så fort någon i mitt hus "luktar" så märker jag det. Till exempel nu när vi har en tonåring så känner jag av direkt hon har glömt ta deo eller inte tvättat sig under armarna. Jag känner av på lång väg om maken åt lök på lunchen och jag kan knappt pussa på honom förrän tidigast nästa dag, eller när hela vardagsrummet luktar surt för att någon av barnen har svettiga blöta strumpor som får mig att vilja spy av stanken....
Så ska vi inte tala om ifall jag behöver "ta hand" om någons kräks eller skit som inte är Leos för det klarar jag av än så länge. Jag har fått kväljningar som aldrig förr de senaste två åren. Intressant egentligen, att den kan bli en sådan förändring som sedan sitter kvar i systemet efter att alla gravidhormoner sprungit sin väg.
Nåja, livet går vidare, både med och utan kväljningar på köpet.....

Jag har gjort en...

...Lin idag.
Jag har handlat te, äntligen. Min Gotländska sommarblandning från Kränkuboden tog slut för länge sen. Ett av mina absoluta favoriter. Det bästa är också att hela familjen gillar det så vi kan göra en hel kanna och samsas här hemma när vi har mysfrukostar.
Så, jag tog mig till te-boden vid Odenplan och köpte mig en rejäl påse sådant.
Dessutom luktade jag runt lite och så slank det med mig två nya sorter hem också. Båda svarta. Det ena heter Brunkulla och det andra rabarber grädd. Det senare har jag smakat under kvällen och det var gott.
Vad har du för favoritsorter bland dina teér?

Så var det dags igen att släppa

Jag var på promenad häromdagen, med en av mina grannar.
Hon hade ett litet dilemma som vi pratade om. Det handlade om en relation, en relation hon uppskattat mycket. En person som stått henne nära i flera år, som sista tiden varit lite mer sporadisk kontakt men hade ändå känts bra från min grannes sida. Tills det visar sig att hennes vän inte bjudit in henne till en stor händelse i sitt liv och att hon rätt så avsnoppat svarat på SMS och mail Det vill säga, den "vännen" har helt enkelt tagit avstånd. Hur gör man då för att släppa? Detta känner jag alltför väl igen - som ni vet, ni som läser den här bloggen regelbundet.

Jag kände alltför väl igen mig eftersom jag själv är, och har varit, i ett sådant dilemma med en person som funnits i mitt liv ganska många år nu. Vi kallar denna person "Kim". "Kim" har betytt mycket för mig, i efterhand kan jag förstå att jag tydde mig mer än vad som kanske var bra för min egen del, men det är lätt att vara efterklok. Just då i mitt liv blev det så och det fanns en mening med det som jag också kan se. "Kim" har sparkat igång många bra saker för mig, inom mig, det sticker jag inte under stolen med. Dock finns det sidor hos "Kim" som jag valt att inte se. Andra runt om mig såg dem, men jag var inte mottaglig just då.... Jag har förstått det nu. Ändå har jag igen och igen levt på hoppet....

Idag är vändpunkten här. Jag fick höra lite saker "bakvägen" för ett tag sen som utgjorde droppen, även för mig kan den komma till sist, droppen som faktiskt får bägaren att rinna över. Alla fighter är inte värda att ta tag i, jag lägger hellre min energi på annat som ger mig positivitet och energi tillbaka.
Så "Kim"....

Tack för vår tid tillsammans. Jag önskar dig allt gott och jag hoppas att du får ett rikt och lyckligt liv. Vi kommer att springa på varandra längs med vägen, kanske möts våra stigar längs våra öden och det må så vara. Tack för det stöd du gett, tack för de gånger du tröstat, tack för de gånger du tagit dig tid att prata med mig. Du har hållit en bit av mitt hjärta, men jag släpper dig nu. Jag stänger min dörr med en gnutta sorg men ett bestämt lugn över att jag tagit rätt beslut. Njut dina val, njut ditt liv, ta hand om dig.
Farväl.

Jag älskar stora hjärtan

Bland det bästa jag vet är att få äran att möta människor med stora hjärtan. Än bättre att ha turen att bli vän med dessa individer. Det är inte många jag mött men det finns kanske en handfull i mitt liv.
Det här är kvinnor och män som är kloka och närvarande. Det är personer du får till ett äkta möte med, du har samtal med flyt, en rak givande kommunikation som är ömsesidig.  Det är kvinnor och män som vågar dela med sig av det de gör eller har gjort, oavsett om det varit bra eller dåligt. De omges av en utstrålning som är vacker, kärleksfull och öppen. Du är bekväm i deras sällskap, du känner dig sedd och förstådd.
Det här är kvinnor och män som du direkt fattar tycke för, så fort du träffar dem, oavsett om ni känner varandra eller inte
Jag tror du fattar vad jag menar, jag hoppas även du har sådana fina kärleksfulla människor omkring dig!

Rus

Jag försöker följa "be och du ska få"s tänk. Sända ut de vibrationer jag vill få tillbaka. Att fokusera på bra saker och lägga de negativa oönskade sakerna åt sidan. Jag mår ärligt talat mycket bättre sen jag anammat den filosofin och jag rekommenderar den varmt. Det är svårt i vissa stunder, Men med medvetenhet kommer jag längre och längre för varje gång.
Idag på yogan till exempel, det var över en månad sen sist, jag var galet stel, orkade inte stå i nedåtgående hund, vrister både händer och fötter klagade, fettet kom i kläm. Jag kände mig neggo en stund, grinig, svag - men så kom jag på mig själv och tänkte istället att jag är här. Det är skönt och kommer kännas som mer flyt i kroppen efteråt. För varje gång kommer jag känna mig lättare och bättre. Keep on girl!

Jag har fått flera grymma bekräftelser i veckan som gått, jag har anmält mig till en andligare utbildning att gå parallellt med den akademiska.
Jag har haft en grym helg. Tid att tanka. Mycket fysisk närhet med min man. Jag har varit närvarande i nuet. Njutit av att bara vara hemma. Plockat lite inför städningen imorgon, ätit god mat, tänkt positivt om framtiden, visualiserat. Duschat en gallskrikande Leo (det är det värsta han vet, att bli badad eller duschad). Tränat ett par gånger. Ätit god mat. Sovit middag. Spelat tv-spel med min man, vi har spelat gitarrhjältar, sjungit rock och dessutom dansat Michael Jackson (vi var ju tvungna att försöka slå barnens rekord).
Snart är det dags att krypa till kojs, lägga mig till rätta nära nära min kära och sova som en prinsessa tills i morgon bitti.

Skutt

Den här helgen har vår yngste här hemma bestämt sig för att ta ett skutt.
Han har rumpat sig fram i världen sen i augusti, han har börjat ställa sig upp och gå längs med saker sen ett tag tillbaka.
Igår tog han beslutet, helt själv, nu är det dags att börja gå. Så han kämpade. Reste sig mitt på golvet utan att hålla i sig, tog några steg, ramlade, skrattade, reste sig upp igen, tog några steg, ramlade, skrattade, reste sig.... Ja ni förstår. Han var helt slut sen, men glad över sina framsteg. Idag har han fortsatt träna, med gott humör!
Inte nog med det, nya ord har också kommit.
Ett skutt framåt i utveckligen med andra ord. 2011 är ett bra år!

Pusselbit

Jag är så glad!
Idag kom ytterligare några pusselbitar till mig under ett samtal med en nära. Så mysigt och värmande.
Nu är min stig framför mig och jag sätter den ena foten framför den andra. Jag har en plan, ett mål, en mening med vad jag ska göra och arbeta med. Äntligen! Det har tagit mig snirklande framåt under några års tid, lite utbildningar här och där, testat på det ena och det andra och nu faller det på plats! Äntligen!
Under helgen ska här skickas ut en del förfrågningar, sökningar. Jag ska fortsätta be och visualisera det jag önskar.
Förutom detta så väntar en fredag kväll med min make, hemmakväll, god mat (brasilianska räkor) och en underbar son som jag ska kila och hämta precis nu! Vilken härlig inledning på denna helg!
Inte nog med det, det väntar många mysiga helger framöver, två (TV-)spelkvällar inplanerade, en tredje på gång. En middag som jag hoppas på ska ske eller i alla fall få ett datum inom kort och dessutom en inplanerad kväll hos oss med gäster och klassiska sällskapsspel/kortspel på tapeten!

Regression

Så har jag gjort min första regression och min första hypnos-session.
WOW! Vilken känsla, det var häftigt. Jag har inte upplevt något liknande, även om jag försöker att meditera regelbundet. Jag var pirrig och nervös innan, skulle det komma upp något, skulle jag komma ner tillräckligt djupt? Allt ordnade sig och jag kände mig välkommen och trygg med Jörgen. Jag tyckte om honom direkt.
Jag känner mig stärkt, jag fick en del bitar till mitt pussel, jag fick träffa två delar av mig själv sen tidigare, jag fick bekräftelser. Jag bär med mig mer visdom och större tillit.

att Tro och att Be

Vinden har vänt. Jag är på väg uppåt, den känslan är härlig!
Jag känner mig starkare och starkare, tryggare, gladare, mer peppad. Det finns så oerhört mycket att vara tacksam för. Friska barn, fantastisk man, min kropp fungerar, jag går en spännande utbildning, det finns så mycket att ta till vara på. De små sakerna, de stora sakerna, de många sakerna.
Jag vågar be för att få. Jag läser boken "be och du ska få", delvis igen, den är inspirerande. Den lyfter mig. Den får mig att komma närmare Källan av välbefinnande som finns för oss alla. Det hänger på mig att komma i samma vibration som den, att jag lär mig ta emot det jag ber om. Jag tränar varje dag på att sätta mitt fokus på att be om det jag vill. Just nu är vårt nästa hus aktiverat, jag ser det framför mig, bygger upp det mer och mer, det kommer att komma till oss. Jag längtar dig mitt nästa hem! Du är vackert med varma omhändertagande energier. Under ditt tak kommer våra liv utvecklas än mer.
Jag lägger åt sidan de tankar och som har fel fokus så fort jag kommer på det och riktar in mig på det positiva istället. Avsaknaden av något är inte intressant utan önskan efter något är det viktiga.
För några år sedan var jag rädd för att be och rädd för att tro. Bibeln, Gud, Jesus allt det kändes så långt bort och skrämmande och overkligt för mig. Jag säger inte att jag bokstavligen tror på det som står i bibeln, jag har inte ens koll på bitarna i den, men jag har mött människor som jag har kvar i mitt liv som tror. De tror på olika sätt. Jag kan närma mig deras tro, förstå hur de tänker, känner igen vissa delar och formar min egen tro. Jag ställer nyfikna frågor, för nyfiken är jag. Jag ska följa med och lyssna på när min fina vän M ska predika i en kyrka i närheten. Det ser jag fram emot!
Det finns så mycket kraft att ta till vara på. Att ta in i Dig och ta till vara på! Var snäll mot Dig själv!

Nattens drömmar

Jag har börjat använda den nya aura soma flaskan. Flaska nummer 108 i "serien". Den är vacker och den är döpt till Ärkeängeln Jeremiel. Turkos över oliv.

Vad som slagit mig sen jag började använda den, det vill säga jag smörjer in mig med den innan jag ska sova, är att jag drömmer intensivt. Jag drömmer om relationer, relationer från förr, relationer som finns i mitt liv idag fast som här är lite småtokiga. Jag drömde att bror min var försvunnen och syrran och jag bodde i hans småläskiga hus och väntade på att han skulle komma hem. Jag drömde att jag och Pysen hängde och garvade (vilket vi iofs brukar göra, väldigt väldigt sällan nu för tiden tyvärr bara). Med flera med flera drömmar.

Den tokigaste drömmen hittills är nog att jag hängde med grannen L här några hus bort. Vi var i ett kök, det var inte mitt, möjligen hans men jag är inte hundra på det heller. Vi pratade bland annat om midsommar och att många har sina rutiner redan. Han berättade att han och tjejen känner Therese Kalla (Charlottes okända syster kanske?!), i min dröm även hon en känd idrottare. Så bjöd L med mig och maken på deras fest och till råga på allt råkade Therese Kalla vara vår nya granne här dörr mot dörr med oss. Vilket jag och maken inte hade en aning om....

Inte nog med det, utan när vi står där i köket så bestämmer vi oss för att supa till. Konstaterar att det kanske inte är så poppis hos våra respektive att vi är fulla när de kommer hem, men vi känner oss lite deppiga så vi super till ändå. Jag fäller den kloka kommentaren "vi kommer i och för sig vara ännu deppigare imorgon när vi är både bakis och låga, men skit samma....."

Salstenta

Sådär ja, då var dagen avklarad. Min första riktiga salstenta är skriven!!! I en jättestor sal, med eget litet bord och stol. Sveriges Lagar i högsta hugg. Jag gick först av alla tror jag, möjligen en annan som gick före mig. Jag kände mig så nöjd när jag gick, fick blandade blickar i stuket "åh vad skönt för dig som är klar" "hjälp vad snabb hon var" "hur kan du redan vara färdig".
Nu är hela min första termin slut, tiden bara sprang iväg. Nu är det bara sex terminer kvar. Det här kommer gå undan och jag ska njuta under tiden.... såklart!
Det kändes bra att skriva tentan, jag hade fokus och jag kommer att bli minst godkänd. Jag har inte känt mig stressad med pluggandet inför, nu efteråt kommer kommentarerna och oron över vad som glömts och andras tankar att det kanske inte gick så bra och så vidare. Nej du, jag kommer inte fastna i det gegget!
No Way!

Att lyssna - både till faktiska ord, mellan rader samt kroppsspråket

Jag kan undra hur kommunikation kan te sig så olika och hur det kan vara så svårt att kommunicera mellan vissa individer, eller i vissa relationer.
Om du ber om en sak mellan raderna och den andra personen inte förstår, visst det kan jag acceptera. Om du ber om en sak mer muntligt tydligt, eller rent av rakt på sak men du blir ändå "överkörd". Om detta sker gång på gång, att du känner dig överkörd trots att du tycker att du uttryckt dig så tydligt du bara kan, vad händer då?
Jag personligen skulle må dåligt, jag skulle tveka över var problemet ligger. Är det jag som inte uttrycker mig klart nog? Varför hör den andre inte mina ord och min önskan? Varför ser hon/han inte hur jag mår och vad jag behöver? Varför förstår han/hon inte vad jag säger? Varför hamnar prioriteringar alltid vid sidan av mina önskningar och ord?
Jag är rädd att den relationen, mellan dessa människor, kommer sakta att rinna ut i sanden, kanske till och med dö. Hur länge skulle du själv orka kämpa i motvind, uppförsbacke och seg blålera, där du gång på gång dessutom halkar ner en bit som du tagit dig framåt? Hur läker du det sår som svider, skaver och gång på gång gör sig påmint? Kan det över huvud taget läka till att bli ett fint nästan osynligt ärr? Kan det förlåtas (men aldrig glömmas)?
Jag har en del liknande erfarenheter, till exempel lämnade jag en relation på grund av allvarliga kommunikationsproblem. Jag slog huvudet i väggen gång på gång, på samma ställe, jag kom inte vidare framåt. Jag tog beslutet att släppa och gå vidare, för bådas skull. I en annan relation har jag tagit paus efter en urladdning. Den pausen varade i nära på ett år. Nu är den sakta på väg att bli en relation igen.
Jag har relationer som börjat umgåtts bakom min rygg, där det kommit fram mer eller mindre snabbt att detta skett. I en flesta fallen har jag accepterat, släppt, gått vidare, med ett uns av min sedvanliga rädsla att bli ensam och övergiven. Min utmaning! I ett annat fall hade jag anat intuitivt och fick det sedemera bekräftat med tårar i andra änden. Så modigt att berätta och det sårade mig inte i det fallet.
Jag pratade med en av mina nära igår om sociala relationer. Jag har lärt känna mig själv så pass väl att jag vet att när min gräns är nådd, för vad jag tycker är ensidig kommunikation, blir jag tjurig och sluter mig lite i mitt skal. Det blir svårt för mig att sticka ut och släppa min stolthet då, ven om det snarare skulle hjälpa mig själv än stjälpa. Jag tränar på det!
Hur kommunicerar du med din omgivning?

Lycka

Idag kände jag lycka för första gången i år, en spirande glad känsla i hela kroppen. så skönt. Åttonde dagen på det nya året och äntligen äkta glädje i kroppen. Visst, jag har varit glad innan, skrattat en del, men ändå gått runt i någon slags seg kola som skrivet. Idag kom en ny känsla. Så skönt! Jag ser redan fram emot nästa gång....
Vad var det då som fick lyckokänslan att kicka igång? Jo min auratolkning som kommit. Målningen är på väg, jag hade tänkt vänta tills den kommer (troligen på måndag) men jag kunde inte hålla mig. Bra av mig. För den gjorde mig glad och tårfylld. Jag skulle kunna säga att den var klockren helt enkelt, intressant, spännande, fin, bekräftande!

Bloggtips som berör

Tack Dragonfly magic för tipset på bloggen "Vandring över nattgammal is", snacka om perspektiv på tillvaron.
Värt för alla att läsa och begrunda!
*kram*

Pepp

• Jag tränar för att jag blir piggare när jag gör det (även om jag känner mig trött)
• Jag tränar för min egen skull, men jag tar gärna med mig en träningskompis om tillfälle ges
• Jag finner alltid tid att träna, jag skapar utrymme för att det ger mig så mycket tillbaka
• När jag är stressad hjälper träningen mig att varva ner och rensa huvudet, träningen har en antistress faktor
• Tröttnar jag på en träningsform testar jag en annan, omväxling förnöjer
• Jag planerar mitt matintag för att få ut det bästa av träningen
• Även om jag inte ser resultaten direkt så vet jag att det kommer om jag har tålamod och ger det tid
• Är jag hängig väljer jag ett lugnare pass, men vid halsont eller feber o dyl stannar jag hemma och vilar istället, för att bli frisk så snart som möjligt
• Jag tränar för att det gör mig glad, lycklig, energifull

Den sjätte dagen på det nya året

Jag kämpar fortfarande i uppförsbacke känns det som.
Jag har tre saker som jag skulle vilja ta upp idag.
För det första har vi inom familjen återigen blivit utsatta för LJUG. Jag HATAR det. Sanningen svider, men ljuger det gör vi inte.... hörde jag för några år sedan och jag håller med. Ibland svider sanningen. Men ljug är vidrigt. Ok, det finns undantag. Om det är en överraskning på gång. Men, att i stort sett få "lära sig" att ljuga av andra vuxna människor är fullkomligt vidrigt. Ingen är perfekt, men det finns gränser.
För det andra, mycket tårar i luften det här året. Jag har fällt tårar, min fina fina Sara har fällt tårar varje dag hon varit hos oss i år, en vän till mig fällde mängder av tårar i sin meditation, en annan vän brast i gråt i mitt öra (mina tankar och min kärlek till henne).
För det tredje. Jag har svårt att hålla liv i mina drömmar och mina mål. Jag får inte till det, jag snuddar vid det och det glimrar till innan det svävar bort.
Jag läste precis en blogg om att tanken påverkar mer än vad vi tror och jag håller med. Såklart är det så. Det stod också om att det är viktigt att fokusera på vad du/jag/vi vill ha och glömma bort det vi inte vill ha. Så sant så sant!

Drömmar & mål

Sittandes i soffan med maken efter en dag med sista föreläsningen inför tentan, alla barn samlade dvs familjen är hel en vecka framåt, en rejält ledsen ung dam, en vild lillkille, extrem huvudvärk som jag som tur var fick bort, fint samtal med mamma, besök på mc-varuhuset, listan kan göras lång...
Jag försöker skapa mitt mål, visualisera mina drömmar om mig själv, hur vi bor med mera. Det berör mig på fler nivåer. Jag känner en sorg, en längtan, en tillfredsställelse, lycka, fundersam, olika känslor och olika stämningar flyter genom min kropp. En salig blandning med andra ord. Svårt att greppa.
Jag ska låta det smälta, sova på saken, ta med mig nya aura-soma flaskan som sällskap och se vad den ger mig under natten, med makens arm om mig. Längtar mina guider, önskar kontakt med dem.

Seg kola

Det känns som om det här året börjat långsamt. Jag har varit låg, seg, något omotiverad, ja jag vet inte riktigt. Väninnan jag pratade med konstaterade detsamma och kanske är det så att det generellt är lite segstartat med ett nytt år.
Igår började jag mitt nya år på allvar. Bort med socker, alkohol och fett efter allt för mycket av det goda under december månad. Jag var på mitt första träningspass för året. En av mina favoritinstruktörer Stefan höll i det och jag gick därifrån med ett leende och en fysiskt trött kropp.
Jag ska bygga upp min egen målbild, pränta ner den i skrift, sätta upp mina delmål. Skarp fokus och en rimlig nivå för att känna mig peppad att fortsätta och faktiskt lyckas!
Idag har jag setat med huvudet nedgrävt i juridiken sen tre dryga timmar, nu ätpaus och datapaus, sen dags igen någon timme till innan träningen. Tenta om en vecka! Dagen efter den regression som belöning!
Jag hoppas att jag tagit mig förbi första halvan av Uet nu, att det är på väg att vända uppåt igen. Det känns trögt och segt fortfarande, men jag fortsätter sakta kämpa....

Så var vi solo igen....

Nu har de stora barnen åkt till sin andra ställen. Vi tre blir solo hemma tills onsdag. Lediga nästan hela tiden, det är bara jag som har skola två dagar, och förstås en hel del att studera hemma. Tenta som väntar om tio dagar.
Vi ska väl äta god mat som vanligt, maken är en klippa på matlagningen. Så tacksam över det.
Jag kom på ett bra tips till mina päron idag, att de ska börja handla hem mat på hemkörning. Typ som mataffaren.se. Jag tror det vore riktigt bra för dem! Jag hoppas de testar och så får vi se vad de tycker!

Annars känns det just nu lite tomt här hemma.
Imorgon räknar jag med att klara av första träningspasset för året! Nu är det bara att köra stenhårt. Jag är lite impad av Katrin Z faktiskt, hon var skitduktig efter att hennes son kommit. Jag vill också vara det! Jag ska ge det ett försök.

Hur har året börjat för din del?

En ny början....

Jag började mitt nyår med att sova ut, vilket var bra förstås. Sen gjorde Leo illa sig i munnen innan vi klev upp, så det kom en del blod. Trist, men sådant som händer. Han är ok och det är ingen fara alls.
Sen konfronterade jag en nära över ett tråkigt mail som kom i min inkorg i natt. Ibland räcker det bara inte till, ibland hittas fel (inte första gången jag utsätts för det), ibland blir det inte som man tänkt sig. Jag kan vara arg, förr var jag arg jättemycket. Nu har jag blivit bättre, jag är inte lika arg längre och jag kan förklara direkt när jag pratar med någon att jag är arg och varför. Oftast är det på grund av stress. Jag valde mellan att bara låta det vara, låtsas som ingenting, men jag har lämnat det bakom mig och beslöt mig för att konfrontera det istället.Vi bygger på en relation som i min värld är bättre än någonsin.... Kanske var det bara jag som tyckte det. Jag blev uppriktigt ledsen över detta mail och det sitter i idag. Kanske släpper det tills imorgon, kanske inte.
Så, nu håller första dagen på att rulla. Vi har softat idag. Gått omkring i myskläder. Äldsta barnen har åkt till mamma. Snart vankas lite pizza (sista svulldagen idag, bort med rester och annat onödigt ätande). Ska titta in på träningsschemat för imorgon. Kanske en film eller någon serie senare ikväll.
Längtar bort, längtar efter den där solsemestern med familjen. Långt bort till värmen, parasoll, sandstränder, färsk frukt på stranden, sol, mys, ledighet, all inclusive.....