Hemmadag med liten

Idag har liten och jag varit hemma hela dagen själva. Nästan själva iofs, katten Oskar också förstås.
Liten har ögoninflammation, så han har varit sig själv fast med gegg i ögonen.
Han har varit glad kille, sprungit runt här hemma. Varit på spisen, kinecten, boxen, filmerna med flera saker han vet att han inte får. Jag säger nej, ajabaja och han gör det än mer. Tills jag lyfter undan honom och vad händer då? Jo han blir skitsur rent ut sagt. Så klart.
Vi har också gosat, tittat lite på TV, kollat läget på mellanplanet, spelat keyboard. Han gillar musik liksom sin mor och far så vi har dansat och sjungit också. Ätit lite granna. Borstat tänderna innan sovstunden. Busat runt i sängen istället för att sova. Jo, till sist somnade han och sov dryga två timmar. Väl behövligt efter våran dag. Jag hann då med att plugga och lite annat smått och gott som det fanns behov av.
Jag har njutit av min fina dag med min fina lilla kille. Passat på att tanka rejält.
Imorgon blir det vab med pappa istället, jag ska till skolan för seminarie och grupparbete.

Ljusglimtar

Jag samlar på erfarenheter och upplevelser och minnen sa min väninna för ett tag sen. Det gör vi nog alla, även om vi inte alltid tänker på det.
Jag har i perioder skrivit ner mina fina upplevelser. Efter år av dagboksskrivande där det mest samlades mindre bra saker tänkte jag det var en bra vändning.
Jag samlar också på ljusglimtar. Du vet de där stunderna av fullkomlig lycka. När allt känns på topp och det finns inga bekymmer i hela världen. Där du mår så enormt bra så du nästan svävar över marken. Det kan vara ett innerligt skratt, flow under ett träningspass när kroppen känns hur stark som helst, en mysig middag i trevligt sällskap, känslan när du ser ditt barn/din älskade/den du längtar efter... Dessa ljusglimtar som finns lagrade att ta fram vid andra stunder när behov uppkommer, eller om du vill dela det med någon i din omgivning.

Kampen är igång

Träffade en PT i söndags. En äkta norrlänning. Jag är svag för dem. Jag gillar dialekten, jag gillar (i alla fall vissa delar av) norrland. Han heter Dan och kommer från Pajala. Naturnära, trevlig till utseende och sätt. Vi körde igång direkt. Först en mätning på en sådan där specialvåg som mäter fettprocent, muskelmassa och övrig massa. Jag tyckte det var bra att ha ett referensvärde att utgå ifrån, så att jag ser att en förändring sker. För gör det inte det blir jag galen snart. Så, om sisådär två månader är det dags för en koll med den igen.
Sen körde vi ett styrkepass. Det var rätt ok övningar, jag är lite kräsen av mig, men jag har bestämt mig för att ge det en chans nu. Jag ska verkligen försöka följa hans råd.
Nu gäller hans styrkepass tre gånger i veckan, efter styrkan minst 30 min konditionsträning och gärna intervallträning också. Minst tre gånger i veckan ska jag väl säga.
Dessutom vill han ha mailat vad jag äter, allt jag stoppar i mig, under två veckor. Även dryck. Är du medveten om vad du stoppar i dig? Jag äter mer än jag tror, när jag väl skriver ner det blir det så tydligt. Jag har alldeles för lätt att stoppa ner lite gottis i magen, i tid och otid. Stort sötsug. Lakrits, te och rödvin är mina laster inser jag.  Han kommer bli förskräckt när han får min intagsvecka tror jag, jag vet precis vad jag äter fel också... Ändå är det så svårt att ändra mig.
Nåja, två pass avklarade den här veckan. Är helt slutkörd i kroppen idag. Dock är jag oerhört tacksam över att jag har en kropp om faktiskt fungerar nästan helt perfekt. Det är inte alla som har det....

Hur ofta kör du över dig själv?

Idag påminde jag mig själv om att jag behöver inte göra vissa saker som jag gör!
Hur ofta ställer du upp och fixar och grejer och ordnar för andra människor runt omkring? Så klart är det skillnad på folk och folk, är det en person du vet att du har ett utbyte utav, en som ger dig tillbaka en annan gång, som du tycker om - ja då är det en sak?
Men finns det gånger då du på insidan egentligen känner ett motstånd och att det inte känns bra? Då tycker jag att du ska fundera en gång till nästa gång, innan du säger ja igen. Är det verkligen nödvändigt att du gör detta? Ger det dig något tillbaka? Får du ut något av det?
I helgen som var stod jag upp för mig själv, jag hamnade i en social sammankomst, som jag absolut frivilligt ville vara med på. Där var jag överens med mitt inre. Väl där fanns det människor jag inte känner speciellt för och det fanns människor jag känner för. Jag valde att lägga mitt fokus på de som jag tycker om. Jag var inte otrevlig eller bortkopplad från de andra, men jag valde att inte dra igång ett samtal eller försöka socialisera. Jag har testat förut och det tar mer än det ger. Nu när jag satt i efterhand och konstaterade att jag gjorde det, så bestämde jag mig för att det är jättebra att fortsätta på den banan. Varför ge där det antingen rinner ut i sanden, eller till och med bara tar energi, mer än vad jag har att dela med mig av just nu....
Tänk efter du med, kanske finns det situationer där du kan bli medveten om att du har ett val och göra det som känns och är rätt för dig!

SingStar night med grannarna

Vilken härlig helg jag har haft. Mitt- och höjdpunkt var lördagskvällen. Jag hade bjudit in en grannfamilj till oss på middag. Första gången vi skulle umgås familjevis. Maken var som vanligt kock, han tillverkade hemmagjorda ravioli, vi hjälptes åt med mazarintårta och jag gjorde lite basilikamozarellacoctailtomat-snittar till bubblet som fördrink. Övrig dryck rött vin och lärreblarre.
Alla sju barn lekte kanoners, vi utfodrade dem först och oss efter.
Grannarna fick testa kinect också, vilket var rätt poppis.
Så blev det finstämmig sång för hela slanten. Alla var med och sjöng, gammal som ung. När grannarnas barn däckat i soffan och våra nattats fortsatte vi vuxna en stund till. Galet roligt. Det är verkligen grymt kul att sjunga sing star. Både vi och de hade på PS2 innan, men vi köpte till PS3 på rea i somras och nu var mr L också såld.... Skulle inte förvåna mig om det finns på deras PS3 nu också.
Mr L är engelsman i botten och jag utmanade honom på Petters Det Går Bra Nu. Jag vet, lite elakt men också väldigt roligt. Framför allt, mr L var grymt bra! Jag är imponerad! Maken bjöd till så vi fick även sjunga Om Du Var Här med Kent (maken blir fysiskt illamående av Kent). Jag tror till och med att mr L klådde mig i den. Coolt! Herrarna körde även La Voix (Malena Ernman) tillsammans. Galet roligt och bra jobbat av dem. Den är svår, jag har inte ens vågat pröva den än.
Kvällen tog slut alldeles för fort, jag skulle gärna göra om det snarast!

Lyckan spirar idag

Idag har jag känt mig sådär lätt och lycklig och glad igen. De stunderna är så härliga och tacksamma. Jag älskar dem!
Jag började dagen med att alla barn var glada och det gick finemang att lämna på både dagis och skola. Fortsatte med ett fint samtal med Pyret, blir alltid klokare efter ett samtal med henne oavsett vad vi pratar om känns det som. Fina vänner berikar och jag har tur som har en bunt riktigt fina.
Till skolan för en ny kurs, gillade läraren direkt och ser (faktiskt) fram emot kursen, inklusive grupparbete och hemtenta. (Påminn mig senare om det låter annorlunda.....)
Direkt till mamma och pappa efter det. Jag var där själv med dem i drygt två timmar. Det var så mysigt. Mamma hade köpt hem en sallad till mig och så fikade vi semlor och satt och pratade och fikade. Jag tackade dem så innerligt för allt de ställer upp för mig och min familj. Det var en riktigt riktigt bra mamma, pappa stund. Gamla historier, skratt, värme. Stunder som är guld värda. Sen fixade mamma och jag lite med några grejer vi tänkt göra ett tag. Nu är vi väl ungefär halvvägs. Tror jag.
Pratade en snabbis med Kolan, vi hade ett riktigt bra längre samtal igår och bitar börjar falla på plats för honom.
Hämtade upp tjejerna. Lämnade dem hos kompis på vägen hem. Hämtade Leo. Hem. Lagade middag. Maken kom hem efter en natt borta. LYCKA! Fick fina presenter (parfym och godis och vin). Ätit god mat.
Nu har vi precis förberett inför våra middagsgäster imorgon.
Nu blir det speldags för oss vuxna en stund..... Jiiiiihaaaaaaa!!!!!

Sofias Änglar berör

Har du sett det programmet på kanal5?
Det har jag. På gott och ont. Det berör mig. Jag får en tankeställare och uppskattar helt plötsligt min friska fina familj desto mer. Jag känner mig tacksam över att vi alla mår så pass bra som vi gör, våra krämpor är bara småskräp.
Så kommer dessa tre; Sofia, Johnny & Mattias och hjälper utsatta personer/familjer att fixa iordning i deras hemma. Livsöden berättas, de blir berörda, jag blir berörd, det är vackert i det tråkiga.
Första programmet handlade om en familj med mamma, pappa och två flickor. Pappan har en neurologisk tumör i hjärnan som inte går att bota. Han vet att han kommer att dö om sisådär 5-6 år. Han är levnadsglad men hans sorg över att inte finnas fysiskt närvarande när hans barn växer upp visar han tydligt.
Det senaste programmet handlade om en kvinna med två barn i åldern två och fyrafem år, vars man dog i leukemi för ett år sedan och hon är fortfarande förlamad av sorg.
Det här är saker som får mig att tänka till. Tanken hur jag skulle må/känna/leva/vara om inte min man skulle finnas här hos mig. Den är läskig, bara tanken på att förlora honom förlamar mig....

Ensamkväll

Ikväll är jag solokvist.Det är väl ungefär åtta månader sen sist som jag sov hemma som ensam vuxen. På ett vis är det lite skönt, soft, lugnt. Men å andra sidan kan min fantasi skena iväg och lura runt mig på alla möjliga konstiga vägar och det är mindre bra.
Nu är det så, att jag är egentligen inte alls solokvist hemma, utan jag har fem barn och en katt i samma hus.Men ändå...
Jag har bestämt mig för att när alla fina barn är nattade så ska jag sätta mig ner framför TVn, ta ett glas rött och titta en stund på en film eller så. Bara varva ner. Kvällen kommer gå fort, jag har en elak huvudvärk och är ganska trött så det lär inte vara några problem att sussa i alla fall.
Trevlig kväll!

Spel-familjen

Min familj är verkligen en spelfamilj, det är dagens sanning. Vi gillar skarpt att spela tv-spel och även andra spel för den delen. Jag har länge varit svag för sällskapsspel och har ett helt skåp fullt med olika varianter. Gamla klassiker blandat med nyare varianter. Självklart har jag mina favoriter som jag spelar hellre än andra. Varje gång jag är på affärer som har sällskapsspel så kollar jag igenom hyllorna efter något nytt intressant.
Förutom det har vi då ett antal tv-spel. PS2 och Nintendo Gamecube är numer kasserat men lite nyare varianter är samlat istället. Gärna spel där kroppen används så vi är aktiva samtidigt. Fast en annan skarp favorit är Lego spelen i tappning StarWars, Batman, Indiana Jones & Harry Potter förstås. Där kan man samarbeta två stycken vilket jag gillar. Resten av familjen är smittad den med, Leo möjligen är inte igång riktigt än förutom att hålla och trycka på kontrollerna och så har vi skapat en egen wii fit gubbe åt honom.
I helgen som var testade vi Kinect som skrivet, den här helgen som kommer får vi gäster där det är tänkt att singstar ska vara inkluderat. Me like! Skratt är alltid välkommet och i många av spelen antingen ser man rolig ut eller låter galen. Är du sugen? Välkommen hit!

Mys & Kinect

Mysiga lördagkväll. Tänk vad vänner kan förgylla!
I lördags kväll åkte vi till P & Marty för middag och spelande. Leo hade kört sitt eget envisa race på dagen med våga-vägra-sova-middag och jag-är-mer-mammig-än-aldrig-förr så jag var aningen skeptisk till hur kvällen skulle bli, men han kom igång och nästan hela tiden för det lilla charmtrollet framme. Speciellt när han kunde flirta med lilla Moa, en annan bebis på besök.
Vi var tre par och två små barn. Vi åt god mat, kyckling och salamisallad (var det salami? gott var det i alla fall), vitlöksbröd och en fantastisk efterrätt med mycket chokladsmak och stora goda blåbär. Mumma! Blåbär är extra gott just nu.
Förstås fanns det gottis & snacks också. Som jag för en gångs skull lyckades med att äta lagom av  istället för att totalsvulla! Bra jobbat A! ;)

P & Marty har så mysigt i sin lägenhet. Ombonat, varm känsla, fint & genomtänkt inrett. Me like.
En detalj som jag gillar skarpt är ordet på väggen ovanför soffan i vardagsrummet VARDAGSMYS. Jag är ett fan av vardagsmys!

Vi avslutade vår kväll med att spela. De har skaffat kinect till xbox, så det var dags att testa. Jag säger bara en sak, galet roligt!
Vi testade två olika spel, ett med dans. Så roligt, fast det var nog mest jag och Marty och P som diggade det. N testade också. Somliga andra vägrade prova. Jag hade kunnat dansa massor mycket mera. Dans är roligt. Dessutom roligt att titta på. Mindre bra att ha långklänning i kombination med kinect dock. Tips till alla er därute!
Vi testade också ett adventure spel, blandad kompott med fånga bollar, smälla bubblor, åka flotte med mera. Ja, man ser helt galen ut när man gör det, men snacka om att det är träning!
Ja, en xbox står på min önskelista och kommer snart att existera i det här hemmet också!

Äventyrsmorgon

Wow, vilken morgon jag hade idag.
Lelle och jag gick upp tidigt, åt frukost i lugn och ro, tittade ut och såg snön ösa ner och kände väl lite grann för att inte gå ut. Men, skolan kallar. Bita ihop och göra oss iordning var vad som gällde.
Påklädda och redo, öppnar ytterdörren. En driva av snö vräker in.
Oups, kan nog lämna vagnen hemma, snö upp till halva vaden på mig och jag vet att det inte är plogat i vårat område. Vårt område har prio sist, typ.
Ok, tänka om, tänka nytt. Vi tar pulkan istället. En vanlig pulka som syskonen brukar ha. Sätter Lelle där, han gallskriker. Det blåser och snöar. Jag förklarar tappert att det här är det bästa just nu. Stänger ytterdörren, det går inte. Försöker ett antal gånger. Rensar kring lister för att lyckas. Med våld går det ungefär sjunde gången jag försöker.
Drar pulkan, Lelle skriker, det här går inte inser jag. Han klarar inte att sitta i pulkan. Vi vänder hem. Jag inser att jag måste bära. Min rygg klarar det inte, men jag är envis så jag bär till dagis, pulsar genom snön hela vägen dit. Anländer med ryggont, svett och allmänt slut.
Inser att jag har sisådär 35 min prom till tuben att se fram emot, i snön. Har tur, får skjuts av en grannmamma nästan hela vägen till tuben. Tuben går ganska snart, tacksamt nog. Får stå hela vägen och efter en station, av ca femton, är det packat och jag får näst intill panik av "packade sillar" situationen på tuben. Klarar mig hela vägen fram och kliver av med en lättnad..... Jag hann nästan i tid till och med....

Snön....

...singlar ner utanför fönstret.
Det är en hemmadag idag. Ännu en dag som inte riktigt blev som jag tänkt mig, men ändå är lugn och fin. Jag hade tänkt lägga tid på min hemtenta, komma en bra bit på vägen med den. Fokusera. Det blev en dag med tid att tanka mellan mamma och son. Igår var en lång dag på dagis, idag blir en lugn dag hemma, uppladdning inför dagis imorgon istället. Tankat har vi gjort hela förmiddagen, han har suttit i mitt knä eller precis bredvid i soffan i flera timmar. Nu sover han en skvätt och jag ska passa på att skriva några rader på tentan.
Igår hade jag en dag med fokus på fysisk läkning och vänskap. Jag tog mig äntligen tid att lyssna på Jörgen Sundvalls Klardrömmar. Därefter ett besök hos en kiropraktor för lite manipulering av ryggraden. Jag hade inte varit hos honom innan men träffat honom och gillade! Han var bra. Tre områden har hittat tillbaka till sin plats, dessutom lite stretch och massage vilket är bonuspoäng! Därefter akupunkturbehandling i två timmar, fick lite extra tid. Avslutades också med massage och dessutom fick jag värmelampa under tiden jag låg med nålarna. Så skönt, för mina fötter är som isklumpar större delen av dagarna. Avslutade gårdagen med middag tillsammans med Lene, vilket var evigheter sen sist. Speciellt sen vi sågs mellan fyra ögon och fyra öron.
Pricken över i, hem och dela en flaska vin på min och makens femårsdag!

En alldeles speciell natt

I helgen hade jag en speciell natt, trots delvis sjukstuga här hemma!
Jag, Lin & maken socialiserade efter en god middag bestående av hemgjord pasta kalkonara. Vi tittade Melodifestivalen och räknade antalet "In Da Club" vilket var asmånga på 3 minuter.
I alla fall, när barnen var nannade passade vi på att spela sällskapsspel - alltid lika roligt. Först ett "nytt", Cluedo. Sen några omgångar av favoriten Scattegories. Kul!
Så var det dags för maken att nanna kudde, men jag och Lin satt uppe några timmar till. Mysigt. Bestämde att snart tanka energi av varandra igen, en tjejkväll/helg/weekend framöver. Samla starka brudar och njuta. Lin är en vacker och otroligt varm kvinna och jag är glad och tacksam över att hon har blivit en del av mitt liv.
Så passade vi på att se några scener ut lite filmer innan vi också nannade kudde. En del av er har sett vissa av dem med mig..... *slurp*
Supernatural , en scen med Sam i deffad bar överkropp.... fast Dean är absolut läcker han med.
Hundtricket, hallå Alexander Skarsgård i duschscenen!
Blade Trinity, Ryan Reynolds i bar överkropp, fångad av vampyrerna.....
American Psycho, Christian Bale i början, i duschen....
Say no more! Look and see för er som är intresserade av ögongodis!
Dregelvarning utfärdad!
Ja jag vet, det är fjortisvarning men det gäller att hålla sig ung i sinnet......

Alexander Skarsgård i Hundtricket

Christian Bale i American Psycho

Ryan Reynolds i Blade Trinity

Sam (Jared Padalecki) i Supernatural

Leo höjdare

Vilka dagar det varit för Leo sista tiden!
Vårt lilla charmtroll som styr oss ganska hårt här hemma - alla familjemedlemmar. Medelpunkten på många sätt, eftersom han tar vår uppmärksamhet. Han har sitt minspel vid matbordet så vi alltid får oss skratt, likväl som han då och då är skitförbannad på oss för att han inte alls får som han vill.
Hos mormor & morfar senast var han på ett strålande humör Tränade på att gå (stappla) samtidigt som han skrattade och såklart fick heja-rop. Satt vid matbordet och konverserade lika mycket som oss andra, röck i mormors lådor, lekte vilt med dalahästarna.
Han har för första gången åkt buss och pendeltåg, två storasystrar med också. Jag var jättestolt. Det gick jättebra, vi var alla fyra jätteduktiga. Leo hade massor att titta på, vinkade till folk som gick av, satt på eget säte med mera, råstirrade på folk med sina stora blå, med mera.
Han har börjat sjunga, framför allt "Broder Jacob", och gör rörelserna till "Imse Vimse Spindel".
I natt när jag gick och la mig alldeles för sent var han i full gång där uppe. Maken la sig vid midnatt, hörde Leo vakna så liten lyftes över till dubbelsängen vid ett. Maken somnade om. När jag kilade upp vid halv tre snåret stod Leo på knä i dubbelsängen och lekte för fullt med lypsyl och ljuslyktor och allt han hade att välja på från nattduksbordet. När jag väl lagt mig och sa att nu är det faktiskt dags att sova, skakade han på huvudet (liksom han gör hundra gånger om dagen kring olika frågor) och fortsatte pilla lite till. Men så fort jag tog upp min bok släckte han lampan och la sig till rätta för att sova. Nu var allt som det skulle. Mamma och pappa och lilla jag i mitten. Sovadags!
Vår lilla kärleksson och glädjespridaren i familjen. I kombination med sina fyra äldre syskon är vi en helt underbar familj!

VAB

En torsdag med VAB. Känns faktiskt rätt mysigt. Visst, tråkigt att missa min lunchdate med K, men samtidigt mysigt att få umgås lite extra med Sara och även lilleman. Extra tid att gosa, kramas, pussas, vara nära. Det behövs. Tid att tanka. Där emellan fokus på pluggandet.
Har väl lite annat smått och gott också. Typ söka sommarjobb (eftersom min ordinarie arbetsplats tydligen "inte har något behov" trots att det försvinner fler och fler därifrån) vilket också innebär att fixa ett personligt brev och en CV, fixa en grej med räkningarna, göra klart en privat numerologi och lite annat blandat. Så, nu kör vi...... Eller rättare sagt fortsätter jag....

I skolan

Sitter i skolan och försöker påverka min sinnesstämning. På promenaden hit funderade jag på än det ena än det andra. Varför känner jag såhär precis just nu? Var kommer det ifrån? En negativ spiral tydlig framför mig. Den ska brytas, jag har bara inte hittat verktyget än. Kanske kan det vända genom skolans föreläsning samt efterföljande grupparbete.
Samtidigt förundras jag över dessa människor omkring mig i min klass. Alla dessa olika individer samlade under samma tak. De i den lilla gruppen som fnissar och viskar på varje lektion och fyller i varandras närvaro vid faktisk frånvaro. Han den ödmjuka som nio gånger av tio gömmer sig under en keps eller mössa. Hon som aldrig tittar på läraren utan på resten av klassen och gärna grannens anteckningar. Den lillgamla, åldersmässigt så ung men upplevs tio år äldre. Rocktjejen som övervägande bär svart men är oftast osminkad. Ja, listan kan göras lång. En del undrar jag vad de egentligen gör här.....

Sinnesstämning

Så stolt över mig själv, att jag tog mig iväg till träningen igår kväll, trots att det var så skönt och mysigt och varmt hemma på kvällen. Jag fryser nästan konstant nu för tiden, fingrar rumpa och fötter är som is. Min stackars make vet det alltför väl när jag kryper intill för att nära mig på hans varma hydda.
Iaf, tog mig till spinningen, mindspinning på schemat. Det var skönt, jag klarade mer än jag trodde, njöt av att svettas.
Kom hem och slagen i ansiktet började.
Först bilder på facebook som jag inte var beredd på. En chock över mig själv. Grät. Kände mig patetisk, misslyckad, låg, värdelös, for rakt ner i ett svart gap. Jag hann inte ta tag i kanten, jag var oförberedd, såg det inte komma. La mig, sova en natt, nya tag imorgon var min tanke. Leo sov inte i natt. Han var vaken minst en gång i timmen hela natten, var orolig, snurrade runt, gnällde, grät. Flyttades till vår säng, till sin säng, till vår säng igen, till sin säng, till vår säng..... Inget funkade. Frustration. Irritation. Att inte få sova tär på mitt tålamod, känns som tortyr.
Ny dag. Lämnat på dagis, med en viss tvekan eftersom han var snorpelle och kanske lite hängig.
Pratade med min vän, avbröts för ännu ett slag i ansiktet, åter en känsla av misslyckande. Det svarta hålet slukade mig igen. Hämtade inte upp mig trots stöd och intellekt. La mig för att sova istället. Vaknade. Då hade dagis och maken försökt nå mig utan resultat och maken var nästan på dagis redan. Ännu ett slag, när jag redan kände mig låg. Tårar igen....
Mat, tv-spel, en film..... sinnet börjar återhämta sig för stunden. Försiktigt försiktigt på väg uppåt igen. Svårt att avgöra hur mycket jag ska tillåta mig själv vara i känslan och när det är dags att gå vidare. Justerade FB, nya tag, skriver en blogg, ska äta en god middag med maken, kanske vara lite kreativ på kvällskvisten.... Hopp om att imorgon blir en bättre dag!