"miljöträning"

Min team-partner överraskade mig genom att ta första doppet häromdagen. Han är inte klok. Nog att han miljötränar med att springa i våtdräkten men frågan är om det är riktigt sunt att ta ett dopp redan nu.... I och för sig ett dopp.

Dock det triggar mig, galenskap är härligt på det sättet. Tänker att vi kanske gemensamt kan ta ett dopp innan löpning eller under löpning till helgen. Vi får se hur det blir. Såklart vill jag gärna att någon dokumenterar det i så fall, så det faktiskt syns att det skedde.

Jag miljötränare själv i förrgår, med mer smärta i mitt krångel-ben som följd. Löpning i våtdräkten är rejält tyngre än utan. Det krävs mer att dra fram benen för att ta löpsteget, dessutom är det extremt varmt anser jag. Jag överväger att faktiskt klippa av dräkten ovanför knäled och armbågsled. Något rädd för kylan bara. Jag har inte fått något tydligt svar än, men ska fortsätta fråga dem som kört ett antal swimrun.

I vilket fall ska det bli KUL att genomföra loppet och nu är det mindre än två månader kvar tills dagen är här. Fram tills dess blir det till att träna smart och ta hjälp så att kroppen håller.

trasig

Min kropp är stark, min kropp är fantastisk. Den genomför många aktiviteter och utmaningar som jag utsätter den för. Men nu är den trasig....

Jag har genom åren varit ganska förskonad måste jag erkänna. Jag har haft hälsporre på ena och sen andra foten. Ganska rejäla sådana då jag vid några tillfällen till och med använt kryckor för det gjorde så ont att belasta.

Vid Lidingöloppet 2014 fick jag skarp smärta i knät vilket gjorde att jag inte kunde springa under hela loppet utan smärtan var så skärande i backar så jag fick gå i dem. Som du kanske vet består Lidingöloppet till största delen av just backar.

Jag har i perioder haft ont kring skulderpartierna, eftersom de fått ta mycket träning med simning, längdskidor och cykling under Klassikern-träning.

Under utbildningen till PT fick jag smärta i ländryggen. Den släppte med mycket foamroller och besök hos naprapaten. Naprapaten har jag sedan dess bokat in regelbundet för att kroppen mår bra av det.

I två omgångar har jag  haft problem med högra rumpan och benet. Falsk ischias eller piriformis som är irriterad. Det vill inte riktigt ge med sig och jag tycker inte riktigt jag kommer åt den.

Just idag, långfredag och allt, känner jag mig verkligen trasig. Mer än någon gång tidigare faktiskt. Något hände med ländryggen under styrketräningen. Det kan bero på mitt problem med högersidan. Det var inga konstigheter när jag genomförde övningen utan började göra ont efteråt.
Höger skinka och ben är svagt och påverkat. Det gör ont. Dessutom kände jag av höger knä under distanspasset på löpbandet. Eller egentligen inte då utan efteråt.

Resultatet är att jag går som en sliten 80åring och är stel och obekväm. Under kvällen ska jag köra lite SMR och se om det kan hjälpa. Jag har stora träningsplaner för resten av påskhelgen och vill gärna kunna genomföra dem.

Apropå trasig såg min lins ut såhär häromdagen.....

Första gemensamma passet

Igår genomförde vi vårt första gemensamma löp-pass.
Jag med mitt dåliga löpa-tillsammans-med-andra-självförtroende. Det får jag verkligen arbeta på nu.

Vi körde på Hs miljöträningsupplägg. Det vill säga vi sprang i vårdräkterna. Isen låg på badplatsen så vi skippade att simma. :)

I vilket fall, rätt skor och våtdräkt i alla fall. Jag insåg snabbt att det är en riktigt grymt bra idé faktiskt. Att springa i våtdräkten. Jag är betydligt sämre på att göra det. Den sitter tajt (såklart) och påverkar min rörelseförmåga till en viss del. Jag behöver sannerligen springa mer i den innan loppet.

Vi sprang ungefär i 30 min . H var bra på att peppa. Vi hittade ett tempo som kändes rätt bra för oss båda. Det kommer funka på loppet. Lite hand-i-hand löpning i vissa uppförsbackar. Påputtning i andra. Vacker natur och delar av spåret längs med Mälaren. Dessutom solsken.

Det kändes skönt att springa i "swimrunskorna". Det kändes bra att första gemensamma passet är avklarat.

Våtdräkten var ungefär lika blöt som om den varit i vattnet, totalt genomsvettig. Att springa i våtdräkt är svettigt. Det var väl cirka 2-3 grader ute och jag sprang i den plus en hovtröja ovanför. Det var för varmt nästan.

Tanken är att vi ska försöka få till ett pass i veckan tillsammans nu framöver. Gärna med simning när vi har möjlighet till det.

Ett extra personligt och viktigt mål, det viktigaste av alla egentligen

Idag var jag på besök hos min diabetessköterska Gudrun. Jag tycker om henne. Hon har varit min sedan jag flyttade över till vuxensidan när jag var runt 19-20 år tror jag det var. Läkarna har bytts ut kontinuerligt men hon har alltid funnits där och det är henne jag träffar mest frekvent ändå.

Jag har bloggat tidigare om mål och att sätta upp mål för att göra mig motiverad.
Så slog det mig idag, jag behöver såklart sätta upp ett personligt mål för mina diabetesvärden också. Att jag inte kommit på det tidigare.

Jag har relativt bra värden, så som hba1c som är ett värde diabetiker mäter kontinuerligt. Mitt låg nu på 59. Målvärdet är 52. Så, nu järnspikar. Till nästa besök hos Gudrun i juni, då ska det vara målvärdet. Fokus och motivation på det. Inklusive mer kontroller på mitt blodsocker (något som jag alltid varit kass på). Dessutom motivera min läkare till att få cgm eller en ny form av blodsockermätare som heter freestyle libre vilket innebär betydligt färre stick.

Dessvärre är Stockholms landsting uppbyggt som så att du får enbart dessa mer "avancerade" hjälpmedel om du har problem med din diabetes. Jag anser att alla som vill ska få cgm eller freestyle libre. För att motivera och gynna och underlätta diabetiker att ha bra värden och få ännu bättre värden oavsett utgångsläget. I andra landsting i Sverige får ALLA detta.

Tills vidare får jag nöja mig med att sticka i fingertopparna. Med fokus som högst 52 i hba1c.

Min insulinpump laddar ur värden på KS imorse.