Hemma från 12 dagar i Norrland.
Min pappa kommer från Uttersjön i Västerbotten och för mig har det varit en naturlig del av min barndom att vara där uppe. Både på sommaren och även en hel del under älgjakten på hösten.
Att komma upp är som att komma hem på ett vis. Tid att vila. Det är tyst, så tyst, där. Ingen stress, ingen täckning på mobilen i huset, ingen internetuppkoppling.
Denna vända var det jag, maken och Leo som for upp. Svåger Kolan kom också upp och förgyllde våra sista dagar på trippen.
Vi har spelat spel, solat på stranden vid havet, lekt ordlekar, kört vem-kan-gå-med-minst-antal-steg-runt-huset i olika former. Många skratt.
Mycket kärlek, tid för mig och maken, kvalitetstid. Många promenader runt sjön.
Möten med min släkt, jag har träffat två farbröder inkl fruar, tre kusiner inkl familj för de som har.
Dessa fantastiska människor, alltid så rar, snälla och på bra humör. Likheter mellan pappa och hans bröder. Retstickan Lasse.
Det är mycket mat, fika, skratt och lycka. Mina goa släktingar som omger sig med fantastiska energier som få människor har som jag har träffat. En förebild över hur jag vill vara med min närmaste familj när jag får mina barn och barnbarn på besök så småningom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar