Nu börjar det dra ihop sig till jul på riktigt. Min första jul och nyår utan en pappa i livet. Jag har snart tagit mig igenom den första året.... Det känns. Det känns blandat. Diskussioner och tjafs inom släktskap, tragiskt och sorgligt och så onödigt, dock har sidor visats som jag redan visste fanns.
Idag gjorde jag ett litet släpp gällande pappa. Jag lämnade in ett av hans gamla jaktvapen till destruktion. Jag försökte in i det sista att hitta den rätta ägaren men fann inte det. Idag när jag lämnat det hos Polisen och åkte hemåt igen kände jag ändå någon slags avslut. Det har legat över mig, vapenbiten, då jag varit ansvarig för den delen i dödsboet (och i stort sett allt annat också i och för sig). Nu är det klart. Likaså avtal upprättat kring arv och jag hoppas innerligt att hela arvsskiftet blir avklarat och avslutat i början av nästa år. Så får minnet av pappa vila i frid sen.
Jag har galet stressad fortfarande. För mycket saker som är uppe i luften samtidigt och även om jag idag bockat av två saker (bössan och ett seminarie med gruppredovisning) så känns det inte lättare. I grunden tror jag den andra Tentan ligger. Dock har jag bestämt mig, onsdag torsdag och fredag ska jag skriva på den. Ett par timmar varje dag, minst. Det känns åtminstone något lugnande att ha tagit det beslutet och bestämt mig.
Nu ser jag fram emot och längtar glädje, kraft, energi, styrka och ett rejält jävlar anamma igen. Med närvaro!
Jag ska bara........
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar