Friidrott - första försöket

Jag har fått förmånen att tack vare min vän få prova på friidrott för första gången i livet. Jag har hört henne berättat om sin nyfunna intresse inom veteran-friidrott utan att ha erfarenhet sedan tidigare i livet. Jag tror detta är tredje sommaren om jag minns rätt, för hennes del, och citat ”jag har mycket mer att utvecklas och ge inom det här”. Underbart säger jag. Vi kan kalla henne A.

A är på sätt och vis en ny bekantskap fast ändå inte. Vår första kontakt var under våren 2014. Först nu har vi, på grund av olika omständigheter som jag inte kommer gå in på här, fått möjlighet att umgås privat. Det känns riktigt kul! 

I vilket fall hade vi två ett träningstillfälle tillsammans. Från början hade vi tänkt ha någon slags femkamp tillsammans med varandra som innefattade lite olika grenar från våra olika erfarenheter, men på grund av ett stundandes veteran-SM så valde vi att denna gång fokusera på just friidrotten. 

Jag hade en härlig upplevelse som gjorde mig taggad! Sugen på mer!

Till att börja med har A tillgång till en kastbanegrej (förlåt, kommer inte ihåg det rätta begreppet, det här är helt nytt för mig så alla som kan friidrott får ursäkta mina ordval om det råkar bli fel). Det innebar att vi till att börja med var tvungna att få upp nätet. Och till att sluta med ta ned nätet. Eller egentligen började och slutade vårt pass med att få med alla attiraljer från bilen till kastbanegrejen och vice versa!

För det andra kan det vara bra att veta att de vikter som anges nedan är för kvinnor! Mäns är helt enkelt tyngre!

 

I vilket fall, tack vare att A  har egna redskap fick jag möjlighet att testa fem kastgrenar kvällen till ära. Spjut, diskus, slägga, kula, vikt. Jag ska försöka ge en liten återblick utifrån mitt perspektiv!

SPJUT
600g ska ett spjut väga för en veteran. Jag gillade spjuten direkt, för jag gillar färg. De var fina. Sen gillade jag As hållning och hela grejen med att få iväg det där spjutet. Det visade sig vara mer komplicerat än jag trott. Min rörlighet i bröstrygg och axlar var visst inte riktigt vad jag önskat i denna gren. Men, det var kul. Jag kastade. Det blev som det blev. Men i grunden, jag gillar det. Jag kastade med höger arm. Jag vill ha ett eget spjut! Tydligen har man egna skor för denna gren också, om jag minns rätt. Det som är lite skönt med att kasta spjut, utifrån min första kontakt med sporten, är att du slipper rotera…

DISKUS

Som ett litet flygande tefat som väger 1 kg för damer. Höger arm även här, men såklart är hela kroppen aktiverad för att kastet ska bli så bra som möjligt Som i alla grenar egentligen Själva greppet är en utmaning, det kräver att det är fart på kropp och diskus. Här gäller också speciella skor för att själva rotationen ska bli så smidig som möjligt. Jag provade både med och utan rotation. Höger arm höll jag diskusen i och även vänster arm skall arbeta för att hjälpa, men det är högst oklart om min vänster kunde bidra med något denna gång. Jag gillar diskusen. Jag vill lär lära mig få till den där rotationen bara, den återkommer dessutom i flera andra grenar. 

SLÄGGA

Så sjukt läskigt var min förta tanke. Ska jag svinga den här saken runt och över huvud och allt. Att dessutom första kommentaren blev ”oj” så tänkte jag jösses, jag var nära att få den i huvudet. 4 kg klot på en vajer med ett handtag. Det kändes ärligt talat helt galet. Heeeeelt galet. Dessutom hade vi sällskap av en 15-årig tjej som nötte sina rotationer med släggan. Det såg ut som en vacker dans, det såg lätt ut. Men nej då inte alls. Jag vågade inte ens ge mig på ”rotationsdansen”. Jag höll mig till sving och kast varianten. Även här används de där bra skorna för att kunna rotera bra. I denna gren används även en handske på en hand. För att inte få skav i handen. 

 

KULA

Alltså kula kändes ju bekant. Det, tillsammans med längdhopp och något slags sprint gjorde jag i skolan. Med en viss del ångest skulle jag tro. Jämfört med då var ändå kulstötning kul nu. 4 kg. Jag insåg att det krävs ett vrål för att få iväg den lite längre. Kändes liksom helt rätt i detta sammanhang. Dessutom med en viss ansats. Det fungerade bra just här. Den är som skrivet ändå mest bekant av alla grenar jag provat på. 

VIKT

Sist men definitivt inte lättast kom vikten. 9 kg. I min värld ser det ut som en kettlebell som sitter fast i en kort kedja med ett stort handtag. Kasthandske används även här .Jag roterade inte i denna gren, även om man så bör. Jag köttade iväg den ändå så gott jag kunde. Jag gillade det. Det är liksom brutal ren kraft. 

Som sammanfattning kan man väl säga att jag tyckte det här var riktigt kul! Prylgalen som jag är vill jag såklart ha egna och nöta på och träna för att lära mig mer och utvecklas. Jag gillar att det är utomhus, det är styrka men även mycket teknik att lära in. Jag är nyfiken och jag gillar utmaningar. Jag tycker att man ska prova saker där det finns nyfikenhet, åtminstone en gång. För att veta hur det känns.
Det är mycket teknik att ta in. Det är en del rörlighet som är en utmaning för mig. Det är en atletisk hållning som jag inte har i nuläget, men ändå känns rimlig. Det krävs mycket träning för min del för att kunna hantera rotationsmomenten. Jag kan känna att jag har mycket mer att ge när jag får mer tid att träna och lära.

Framför allt vill jag tacka A som tog sig tid för mig och förmedlade sina kunskaper och erfarenheter vidare. Kanske kommer jag att våga ställa upp i en veteran-tävling framöver. Bara för att!
Dessutom stort lycka till för A tävlar i helgen i Veteran-SM.