Morgonens simtur

Jag började min tisdag med att träna tillsammans med min partner till Ö till Ö Final 15 i september.

Klockan ringde 05.00 på morgonen och det var inte så svårt att kliva upp. Jag tänkte på tacksamheten över att det är så pass ljust ute nu, det gör det så mycket lättare att komma upp på morgonen och dessutom piggare i att vara vaken längre under dygnet utan att bli katastrof-trött. Härliga svenska sommar!

Jag behöver oftast få i mig något på morgonen innan jag ska träna. Åtminstone innan träning som innefattar kondition. Ska jag till gymet spelar det mindre roll, men simma och springa är en annan sak. Jag åt en lättare frukost, drack mitt te, packade ihop, satte på våtdräkten och rullade hemifrån.

06.00 startade vi upp vårt swimrunpass. Vädret denna morgon var inge vidare, men det påverkade inte mitt humör nämnvärt. Att det är regn i luften och mulet spelar mindre roll när det trots allt är runt 18 grader i luften och tanken ändå är att bli blöt av simmandet.

Vår stora utmaning i team Swimlaugh lifestyle är löpningen. Jag är tung och min kropp upplever jag ofta som inte bara tung utan stum. Muskler i underbenen krampar ihop sig och protesterar. Jag har haft återkommande känningar i framsida vad. Min kollegas utmaning är knäna som börjar kännas av efter en sträcka på cirka 3-4 km. Simningen däremot rullar på, crawla kan vi och vi tar oss framåt i vår takt.

I vilket fall var morgonens pass fantastiskt. Vilken morgon! Mälaren var lugn och näst intill spegelblank, men rörlig av regndropparna som landade på ytan. Vindstilla. Dugg, växlande med uppehåll och stilla regn. 

Vattnet var det varmaste hittills i år. Ren njutning att ligga i och crawla, bröstsimma eller bara flyta och njuta en stund.

Favorit i repris denna torsdag morgon. Fast en annan utgångspunkt. Inget regn. Strålande sol. Busigare vatten då det blåste en del. Vågigt i motvinden men ändå charmigt. Vi kom en längre totalsträcka på samma tid så utvecklingen går åt rätt håll. Nu väntar egenträning för oss då semestern börjar och vi är på resande fot större delen av denna. Men sen så....