Därav har jag nu två saker in i kroppen, två små slangar kan man väl beskriva det som. Infusionssetet som jag alltid har, det är där insulinet förs in genom att pumpen trycker in det den ska. Jag tycker att det går mycket smidigare än jag någonsin vågat hoppats på att "sitta ihop" med pumpen. Dessutom mår jag bättre, dels för att det konstant förs in korttidsverkande insulin, dels för att jag testar mitt blodsocker flera gånger dagligen, vilket jag inte gjort på många många många år innan.
På tillfälligt besök har jag även cgm (dexcomG4), en sändare och en sensor. Tyvärr en dyr kostnad att köpa privat, men denna gång har jag fått det beviljat från min diabetessköterska. Jag hade flyt, sändaren var "ledig" just när jag behövde den. Tack och lov skickade hon med en extra sensor, den hon hjälpte mig visa och satte, den lossnade på vägen hem eftersom jag och maken cyklade (troligen för svettigt, klistret han inte sätta sig ordentligt, och jag svor långa ramsor). Sensorn skjuts, liksom infusionssetet, in och mäter blodsockret med korta mellanrum dygnet runt, så jag får ut dels diagram i pumpens display, men kan även se med hjälp av pilar om det är på väg upp eller ner eller håller sig stabilt.
Någon som är nyfiken eller vill ställa frågor, bara att höra av sig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar