Jag har sökt tjänster sen i mitten av september. Med tanken att jag tar min examen som socionom i slutet av januari är det bäst att börja söka arbete i tid. Jag har sökt runt 20 tjänster hittills, bara sådana jag kan tänka mig och som verkar intressanta och på ett lagom avstånd hemifrån. Jag har en backup plan, fristående självvalda kurser. Utifall att..... Tiden går och det är inte alltför långt fram som jag har pluggat klart nu. Två månader lite drygt.
Idag har jag varit på en intervju, en intervju för ett timvikariat på ett behandlingshem. Jag gick dit förutsättningslöst. Trots vissa rykten som nått mina öron. Jag kände mig inte direkt nervös, något spänd över att inte hitta rätt, men det löste sig galant och jag hade gott om tid på mig.
Jag har inte varit på en intervju på evigheter. I och för sig var jag på en liten träff med personal på vuxenboendet där jag arbetar extra, men det kändes inte som en "riktig" intervju utan snarare ett möte för att ses innan första intropasset.
Idag var det en riktigt intervju, kunde varit en anställning var som. Personalkvinnan ställde, i mitt tycke, relevanta och intressanta frågor. Hon berätta en del om verksamheten och bad mig ställa frågor om det var något jag funderade på, under och efter intervjun.
Jag upplever att intervjun gick jättebra. Jag svarade rakt och ärligt och spontant, undvek floskler och klyschor som ändå inte är jag.
Eftersom jag kliver in i helt nya domäner, där jag i stort sett saknar erfarenhet, blir det som ett oskrivet blad, jag är öppen för vad som komma skall. Nyfiken och intresserad. Referenser är lämnade och om cirka en vecka får jag besked.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar