lördag 16 augusti 2014

Norrland - natur

Tyst. 
Det är fridfull och tyst.
Tanken att det kanske kan ta slut någon gång ger mig en oskön hälsa. Att inte ha ett andrum att åka till. I och för sig drömmer vi som ett eget landställe, men det är långt fram i nuläget. 


Att komma upp, är som att komma hem till en viss del. Min norrländska själ trivs och ja, jag skulle kunna tänka mig att antingen flytta dit, eller till Gotland, på äldre dagar.

Ljust är det förstås, det är inte midnattssol, men det är ljusare än hemma. På gott och ont. Det är skog. Det är lite folk. Jag njuter. Jag tycker mycket om många av mina grannar och jag är en social person, influerad av mor och far som haft många många vänner och många sociala sammankomster. Men, jag har även en sida som kräver egen tid, tystnad och frånvaro av ”folk”. Där är norrland perfekt. Tid att landa. Bara vara med familjen. Njuta av tystnaden. 

Vi har plockat bär också. Blåbär och vinbär. Barnen även hallon. Som de haft i sina hemgjorda isglassar. 

Älgar har vi inte sett - någonsin. Men vi hoppas varje år. Björn är sällsynt, inte sett. Renar, nej… De körs tydligen ner för att beta, men inte förrän i november eller så. Hämtas uppåt igen framåt våren. Vad har vi sett då? Typ en ekorre och två tranor. Men men…..

Havet gott folk. Havet. Jag var lätt desperat tidigare, efter vår första semestertripp till Gotland, där det var kalla vindar, drivis och ja du fattar…. TACK norrland. VARMT och sol och framför allt. varmt i havet. Det är alltså bottenviken som är där och det var badvänligt. Samtliga i familjen närvarande badade. Det är det varmaste någonsin mig veterligen. Fantastiskt. Jag är så tacksam och så lycklig. Maken badade till och med och han är en riktig badkruka (förlåt, men det är du faktiskt). Till och med lilleman har badat, som normalt sätt är rätt restriktiv med sitt förhållande till vatten.

Förutom vårt standardställe, det vill säga den naturliga sandstranden vid farbrors stuga, har vi även besökt en större sandstrand vid namn Storsand, samt Sjöbotten. 

Inte att förglömma har även varit båtturen med farbror Lasse. Farbror, jag, mina tjejer och lilleman. Ut på havet. Premiär för lilleman i liten båt på vatten. Han tog det bra. Garvade samt såg ut att bli sjösjuk en stund innan han gick med på att sitta i mitt knä och åka framlänges istället.
Ärligt talat, jag gillade det men ja, jag respekterar havet. Man ska inte leka med moder natur. 

Åska har vi också haft. Älskade åska. En morgon satt jag ute i två timmar och lyssnade och njöt. Åskan var lite för långt bort, men den höll i sig. Jag tog te, filt och en dyna. Njöt. Äldsta dottern min kom också och satt sig och lyssnade…..

Strömavbrott hann vi också med, fast inte på grund av åska eller så. Utan på grund av den tromb som en halv vecka innan vårt antågande hade härjat över huset. Galet. Men en tromb for förbi. Takpannor flög av, toalettfönstret flög ut men höll, träd rasade. Därmed även telefonledningen. Så strömavbrottet handlade om steg 1 av 2 att fixa tillbaka telefonlinan.  




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar