och vi börjar bli i gasen, då lossar tungans band.
Vi som gått omkring och vart så blyga
vi slutar upp att smyga, modet kommer efter hand.
Hej, tjo och klackarna i taket!
Nu visar vi helt naket hur modiga vi är.
Inga ord kan bli för stora, vad har jag att förlora?
Så är det med det!
Alla rus i stora famnen och skeppet söker hamnen
och vänskapen är varm.
Livets gåtor blir så uppenbara och dem kan jag förklara
när du vilar på min arm.
Senare när berusningen har lagt sig
och det som jag har sagt dig verkar ganska meningslöst.
Då undrar jag över hur du ser mig,
man får se upp hur man beter sig och då skrattar jag nervöst.
Mitt hjärta har en frusen inneboende med
pajat självförtroende som inte mår så bra.
Hon plockar fram allt det jag gömmer
och minns allt det jag glömmer och säger att hon är jag.
Ovan låt och text känns rätt bekant kan jag tycka. Skriven för över 30 år sen men rätt passande på många även idag. Iaf gillar jag låten, den spelas på TV för IQ.se.
Håller med dig fullständigt. Tur att jag är lika feg med sprit i kroppen som utan. Dock mer sliten dagen efter och med väldigt sura mökar...=o(
SvaraRadera