"Jag vågar stänga dörrar bakom mig, för då vet jag att jag kan öppna nya dörrar framför mig."
Citatet tittar på mig ur tidningen. Så sant så sant. Jag har stängt en del dörrar bakom mig. De är inte så jättemånga, men jag är ändå stolt och glad över dem jag faktiskt stängt och inte öppnat igen.
Annars har jag en förmåga att lämna dörrarna lite på glänt, en liten glipa sipprar fram, jag vågar inte stänga dörren helt eftersom jag är rädd att ångra mig, eller att inte kunna vända tillbaka. Det finns andra dörrar som jag mer än gärna skulle stänga helt men inte kan, för det finns ingen dörr att stänga. Jag är tvungen att ha den öppen, åtminstone som det ser ut just nu. Så småningom kanske jag kan bygga mig en dörr att stänga även där.
Idag är en dag med många funderingar över veckan som gått. Många intryck som jag fått. Många dörrar jag funderat på. Nya som öppnas, andra som rör sig lite åt än det ena än det andra hållet. Jag har lärt känna en del nya människor, jag har "gamla" som gluttat lite på dörren igen, jag har fått nya insikter om vänner jag känner. Det rör sig, det är definitivt en rörelse på gång. Som min vän sa över telefonen i förra veckan - det är en stor förändring på gång. Såklart det är! Jag vill utvecklas och jag kommer att utvecklas. Det här är bara början.... Att stå still för mig är att stagnera och där vill jag inte hamna igen. Jag ser fram emot att lära känna mer, jag ser fram emot en härlig jul med mycket ledighet, jag ser fram emot en kurs i början av det nya året.
Hur har du det med dina dörrar?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar