Att släppa bollen

Jag har idag, precis nyss, bestämt mig.

Nu släpper jag. Bollen får stanna, rulla, studsa, falla eller vad som är menat med den. Jag kan inte stå längre, hålla den med utsträckta armar i väntan på att den ska tas emot....  Jag lägger ner den, vänder mig om och går åt andra hållet. Det är svårt, det känns, men jag måste göra det. Kanske följer den efter, kanske ligger den där och blir gammal, blekt och dammig, men går att använda igen om den tas fram och får den omsorg den behöver.
Jag har haft för många bollar i min famn och jag erkänner, jag är bra på att samla på mig dem och jag har svårt att släppa dem.
Nu är det dags. Så, mina fyra små bollar som jag höll nyss, ta hand om er, jag vill er allt väl, vi ses när vi ses....