Äventyrsmorgon

Wow, vilken morgon jag hade idag.
Lelle och jag gick upp tidigt, åt frukost i lugn och ro, tittade ut och såg snön ösa ner och kände väl lite grann för att inte gå ut. Men, skolan kallar. Bita ihop och göra oss iordning var vad som gällde.
Påklädda och redo, öppnar ytterdörren. En driva av snö vräker in.
Oups, kan nog lämna vagnen hemma, snö upp till halva vaden på mig och jag vet att det inte är plogat i vårat område. Vårt område har prio sist, typ.
Ok, tänka om, tänka nytt. Vi tar pulkan istället. En vanlig pulka som syskonen brukar ha. Sätter Lelle där, han gallskriker. Det blåser och snöar. Jag förklarar tappert att det här är det bästa just nu. Stänger ytterdörren, det går inte. Försöker ett antal gånger. Rensar kring lister för att lyckas. Med våld går det ungefär sjunde gången jag försöker.
Drar pulkan, Lelle skriker, det här går inte inser jag. Han klarar inte att sitta i pulkan. Vi vänder hem. Jag inser att jag måste bära. Min rygg klarar det inte, men jag är envis så jag bär till dagis, pulsar genom snön hela vägen dit. Anländer med ryggont, svett och allmänt slut.
Inser att jag har sisådär 35 min prom till tuben att se fram emot, i snön. Har tur, får skjuts av en grannmamma nästan hela vägen till tuben. Tuben går ganska snart, tacksamt nog. Får stå hela vägen och efter en station, av ca femton, är det packat och jag får näst intill panik av "packade sillar" situationen på tuben. Klarar mig hela vägen fram och kliver av med en lättnad..... Jag hann nästan i tid till och med....