Ryggsmärta

Jag har haft problem med ländryggen.

Mitt problemområde har annars generellt senaste åren varit skulderbladen. De som används mycket vid simning, skidåkning, rullskidor, vilket jag ägnat en hel del tid åt.

Innan jag påbörjade min PT-utbildning gick jag till min naprapat och han behandlade ryggen min.

Under utbildningen var den ok, kändes av lite ibland men inte så att jag var hindrad av den, förutom sista dagen i samband med examinationen. Min kollega som skulle vara PT åt mig fick tänka om hela sitt upplägg mitt i passet då jag började gråta. Mest för att jag blev förbannad på att jag kände mig begränsad på grund av smärtan.

Sedan examinationen har ländryggen strejkat. Jag har konstaterat under utbildningen att jag har en extrem stel ländrygg. Det ska finnas en viss rörlighet i den, men inte i min.

Jag har fortsatt gå till min naprapat, jag har fortsatt min träning, jag har haft mer eller mindre ont. Tills.....

Jag gav mig tusan på att jag skulle ta tag i det på allvar. Uppenbarligen räckte det inte att gå till naprapaten med för långt emellan. Så jag har använt foamroller envist en gång per dag. Rullat där det smärtat som mest. Rumpan, länden, i ett antal olika vinklar. Båda sidorna förstås.

Så släppte det. Rullandet, en del stretch, fortsatt träning och en byte av sida i sängen gjorde susen.
Foamroller, eller SMR Self Myofacial Release är inte att förakta. Jag rekommenderar det varmt.

Det finns förstås mängder av varianter. Jag gillar mest den gulprickiga varianten just nu. Den är ganska hård och känns. Den "knottriga" blir lite av en annan sak, men funkar utmärkt den med. En boll (typ bandyboll) går utmärkt att använda för att gräva sig in lite extra på de områden som behöver det.

Känslan efter att ha använt foamrollern är värmande, frigörande och skön. Enligt min uppfattning.

Känslan när jag insåg att, det gör inte ont längre, den är en enorm lättnad.
Att dessutom kunna köra olympiska lyft / tyngdlyftningsträning all in igen är så härligt. Jag gillar det skarpt!