En del förstår jag mig inte på alls, eller så försöker jag acceptera deras i min värld annorlunda beteende och inte gå in i deras egna problem och missuppfattningar.
En del vill jag gärna umgås mer med men det finns ingen tid. Tanken är det viktigaste trots allt och att det är ömsesidigt och vi har tålamod att vänta tills tillfället kommer. Jag kan uppleva att det till och med är svårt att få tid att prata i telefon en stund vissa perioder. Tiden räcker inte till, det finns ingen stund av ro. När jag väl pratar vill jag vara närvarande till 100%.
En del är jag precis på väg att lära känna bättre och är nyfiken på.
En del tycker jag inte alls om och undviker så långt det är möjligt även om det finns sådana jag måste ha en viss kotakt med.
En del får jag ge lite tid för att så småningom hitta tillbaka till varandra.
En del kan jag sakna och sörja att det inte blir som det har varit.
En del är jag otroligt tacksam för att jag har nära.
Fortsättning följer....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar