2 år

Min lilla kille, han är två år drygt, mer exakt är han lite drygt två år och fyra månader.
Han är inne i någon slags period, eller "fas" just nu.
Standardsvaret på frågor är "NEJ", eller "inte än", även om han egentligen vill och direkt efter säger att han vill det vi precis frågat om.
Han skriker, och då menar jag gallgapar, när han inte får som han har tänkt sig eller som han vill och det skär i öronen. Samtidigt som han också är störtskön i sin stil och sina kommentarer i övrigt.
Det fungerar ärligt talat bäst när syskonen är hemma, då går det smidigast, även om han gärna vill styra & ställa då med.
Mitt i all trots (eller vad vi nu ska kalla det) och alla kan själv saker (ja, han "kan" ju det mesta själv just nu) så är han mammig. Han är nog mest på mig vad det gäller trotset, men också mest beroende av att tanka hos mig. Sitta nära, gärna i knät, eller luta sig mot. Det är fantastiskt mysigt. Dofta håret, pussa de lena kinderna, se in i hans (som maken sa) tusenåriga ögon....