Jag och brudarna var och hälsade på en gammal vän idag. Tjejerna har efterfrågat att få träffa dem, för det var så länge sen.
Jag och N fick våra första barn samtidigt, endast sex dagar mellan dem faktiskt. Fast vi kände inte varandra då utan vi lärde känna varandra under första året med småbarn. Vi hamnade i samma mammagrupp och jag lärde känna henne och hennes dåvarande.
Nu, nio år senare, har vi båda tre biologiska barn var. Vi har båda gått igenom en skilsmässa/separation med allt vad det kan innebära.
Idag fick vi lite tid, iofs med fem barn närvarande, men ändå. Tid att se varandra och ge en kram. Lite pratt om ditt och datt. En lunch. Att tanka lite vänskap.
Som alltid när jag träffar N tänker jag på att hon är stark. Hon är en förebild. Hon sticker inte under stolen med att det är tufft att ha tre barn på 90%, ta allt ansvar för hämtningar och lämningar osv. Hon sticker inte under stolen med att hon ibland bara vill ge upp allt, sätta sig i ett hörn och dunka huvudet i väggen. Hon sticker inte under stolen med att hon älskar sina barn över allt annat. Hon är närvarande, mänsklig och dessutom i mina ögon en riktig babe till utseende och personlighet. Hon får saker att fungera och har en sickan i sig precis som jag. Kreativ!
Varma kramar till Dig N, du är grym!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar