Födelsedag

Så har jag påbörjat mitt trettioåttonde år.... 38. På ett sätt känns det nästan overkligt, på ett annat sätt är jag på topp i livet. Åldern är trots allt bara en siffra, men jag kan inte låta bli att förundras ibland över hur tiden går..... Ganska snabbt också.

Jag hade en fin födelsedag. En lyckad sådan. Vi kom hem från första semesterdelen vid nio-tiden på fredag kvällen. Jag tog tag i både att packa upp samt starta lite tvätt och dammsuga. För att slippa de sakerna på födelsedagen.

Jag fick sova till 9 på min dag. Skönt. Även om vi kom i säng sent så var det ändå skönt att få sova i sin egen säng igen. Jag tyckte sängarna på öjn var hårdare än vanligt. Vilket känns i bröstryggen framför allt.

Sen satte det fart. Åt en "Gotlandsfrukost", det vill säga Gotlandslimpa samt guteblandningste. Därefter mot Nälsta badet med grannen för att köra vattengympa. Riktigt kyligt i luften men lagom varmt i vattnet när vi väl var igång. En härlig start på Dagen.

Sen hann jag mest bara hem, via affären och hämta smörgåstårta, mozarellasallad och lakrits. Rådda iordning lite. Byta om till finkläder. Vips så var klockan halv ett och gästerna som skulle komma 13 kom för tidigt. Men det gjorde ingenting. Dels kom Lin som hade bakat i present, som jag önskat. Så behövde jag inte tänka på det. Bakat hade hon gjort. Fem olika sorters gottis. Hederliga kanelbullar, samt en gudomlig äppelpaj serverad med vaniljglass, vit choklad kladdkaka, kokostoppar och några salgs fyrkanter som jag inte vet vad det heter men de var utsökta.
Så kom cykelgästerna ungefär samtidigt. Min socionomutbildningskollega som investerat i en cyclocross som jag skulle få provcykla..... Hon hade med maken sin och vi tog en fika och bubbel. Sen flöt det bara på...

Gäster kom och gick från 15 och framåt efter det. Svärsläkten, grannar, nära vänner. Jag kände mig lyckligt lottad med så fina vänner och människor kring mig. Att få möjligheten att umgås, bjuda på lite gott att äta och dricka. Socialisera. Glada godingar. Jag kände mig rik, även om det fanns de som dessvärre inte kunde komma som står mig nära...

Jag tror de sista gick närmare midnatt och det var precis lagom.
Fina presenter fick jag, fast det var inte det viktigaste utan mer att umgås var det som var värdefullt. Jag hade dessutom förmånen att ha alla barnen hemma, mina fina barn, alla fem. Det har varit så mysigt att umgås hela familjen så mycket, både på öjn och så lite hemma nu efteråt.