Fånge....

"Fånge i sitt eget humör"
Så uttryckte min vän P det hela när vi pratade om just humör. Både hon och jag har varit där, när irritationen hänger över en som ett stort svart moln och det vill inte ge med sig. Jag ser för min egen del att mina irritationsmoln oftast är kopplade till en viss period i kvinnocykeln, men ändå. Att stå där i molnet och vara så fruktansvärt irro på allt, alla och ingenting, det är faktiskt inte roligt vare sig för mig eller min omgivning. Kanske är det fler där ute som vet vad jag pratar om? Som både varit molnet och blivit utsatt för det?
Iaf så kläcker denna kloka kvinna ur sig "det är som att vara fånge i sitt eget humör". Klockren beskrivning om du frågar mig! Det är precis så det känns.
För min egen del måste jag oftast sova för att det ska gå över. Eller vara själv ett bra tag och lugna ner mig, vilket inte är det enklaste i mitt hem, jag har ingenstans att gå undan här hemma. Vi är helt enkelt för många på för liten yta. Vad som också kan hjälpa mig är att åka och träna, eller att föra ett långt samtal med en nära vän som kan ta udden av det hela. Nåja...
Jag är gärna fånge i mitt humör om det är ett glädjerus!