Jag tittar på pappren framför mig. Vita arkivet. Jag ögnar igenom dem och inser att det påminner mig om andra papper. Bröllopsplanering, sådana som jag hämtade hem på nätet för drygt två år sedan. Absurd tanke att likheterna finns, men de berör så olika delar. Den ena glädje och lycka, den andra allvar sorg men ändå så bra.
Det Vita Arkivet, för er som kanske inte vet vad det är. är ett formulär som du kan fylla i för att underlätta för dina anhöriga när du ska begravas.
För mig känns det som om döden flåsar mig i nacken ibland, inte för min egen del, men trots allt tvingas jag inse min oro för min pappa som kämpar på med livet trots aneurysm och ständig värk. Han håller humöret uppe, han uppskattar våra besök och berättar fortfarande galna historier från förr och retas med mig och sina barnbarn och med sin fru (min mamma) förstås. Min vän Pyret såg sin pappa lämna jordelivet för en dryg månad sen. Tidigare i år lämnade Litens mor jordelivet snabbt och oväntat.
Min mor är en klok kvinna. Hon har pratat om Vita Arkivet länge, att hon ska hämta hem och fylla i. Nu är det dags. Imorgon ska jag ta med mig utskrifterna och lämna till mamma och pappa. De ska få fylla i sina önskemål. För att underlätta för mig, för att jag önskar att de ska få precis den begravning de önskar - när väl tiden är inne, när den än kommer.
Mmm jag har haft i tankarna att prata med pappa om det där, just för att jag vill ha det så enkelt som möjligt att rodda i när han knallar vidare. Och för att kärringen hans inte ska lägga sig och och förstöra. Ska be honom att sätta sig att skriva testamente också, eftersom jag inte litar på hans ex-fru och den där sambolagen som hon säkert kommer att hävda när det är dags.
SvaraRaderaHej!
SvaraRaderaLänken till Vita Arkivet fungerar inte längre, men jag har själv registrerat mina önskemål hos Lavendla :)
https://lavendla.se/begravning/fore-begravningen/planera-sin-egen-begravning/
//John