Jag läste hans mail imorse.... Sittandes vid köksbordet med min gröt som jag petade i mig sakta och bestämt men utan att det för den sakens skull smakade speciellt gott.
Jag visste att läsningen skulle kunna väcka känslor. Fattade mod, trots att min fredagshöghetskänslan inte infunnit sig än....
Leo sittandes bredvid, kladdandes med sin portion gröt.
Det tog inte lång tid att läsa hans rader, jag förstår precis vad han skriver, jag förstår precis vad han menar. En känsla av varför-ska-det-vara-så-svårt kommer över mig. En känsla av uppgivenhet. En känsla av trötthet. En känsla av modlöshet. En känsla av NU FÅR DET VARA NOG....
Jävlar Anamma har hittat hit....
Jag är envis, jag kan vara sjukt jäkla envis, nu tar jag tag i den envisheten på det här planet. En ny utmaning, men varför skulle inte det funka. Jag är stark, jag KAN!
Nu kör vi......
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar