Att vara vuxen

Jag påstår inte att jag är perfekt på något vis. Jag vet inte allt. Jag kan inte allt. Långt ifrån..... Jag tror mig kunna se de sidor hos mig som är mindre bra, jag förstår när jag projicerar. Jag väljer ofta att inte ta den låga nivåns väg. Inte alla gånger, men ofta..... Vis av erfarenhet och av hjälp från mina nära.

Jag har återupptagit min sorg. Sorg för pappa. Sorg för andra relationer. Jag har tvingats att se för vad det är. Krasst och tydligt. En sorg som det är på tiden att den kommer upp så jag kan gå vidare. Jag kan förstå varför det är som det är så jag kan lämna och gå. Åter igen gått på niten men nu får det vara nog!

Så, ta hand om och prioritera de du på riktigt bryr dig om, men det ska vara de som ärligt ger något tillbaka. Inte de du falskt intalar dig att du har en betydelse för.....