Idag fick jag mig en tankeställare igen. En påminnelse kan man säga. Det handlade om det där med att dela, att ge av sig själv, utan att tappa delar av sig själv eller sin energibehållning. Jag är i vissa sammanhang ganska hemlig av mig, men i de allra flesta öppen. Jag delar med mig, delar av mina erfarenheter, delar av mina upplevelser och jag är bra på att bubbla helt enkelt. Ibland ångrar jag mig. Jag bjuder ofta in och med människor omkring mig, som jag tror kan ha roligt av att vara med. Som skrivet, det händer att jag ångrar mig. Speciellt om jag kommer in i en period där jag känner mig mer sårbar och känslig. Jag har en förmåga att oftast kunna koppla folks kommentarer till vad det kommer ifrån och bottnar i, tack och lov. Det vill säga jag kan se vad det kommer ifrån när x säger att jag är "hysterisk" som tränar två pass på en dag. Jag kan också se när någon i all välmening återkopplar något till mig. Jag är också medveten om att jag som person är ganska kass på att ta kritik, även om konstruktiv kritik är lättare att ta än annan.
Ibland blir jag även less på att folk i allmänhet oftast lyfter fram det negativa kring saker. Det behöver inte bara vara kring träning utan ofta kring andra saker. Speciellt mitt val av yrke, så fort jag nämner att jag utbildar/utbildat mig till socionom kommer allt som oftast kommentarer i stil med "det är ett tufft yrke", "jag har hört att många blir hotade eller utbrända", "jaha ska du bli en soctant"....
Eller när vi pratat kring att ha en ny familjemedlem i form av hund, något vi funderat på i över ett år och pratat kring både fördelar och nackdelar ett antal gånger. Jag vet att det är i välmening och jag håller absolut med kring vissa kommentarer jag fått, men varför bara lägga fram det negativa och inte en endaste positiv aspekt?
Är det så, om jag generaliserar grovt, att folk är så fokuserade på det negativa. Är det för att projicera ut sitt eget dåliga mående och lätta sitt inre tryck som det kommer ut mestadels negativa kommentarer? Är det ren och skär avundsjuka?
Jag försöker lyfta fram saker som är positiva, till mig själv och min omgivning. Jag är medveten om när jag är negativ. Jag försöker linda in och belysa när jag tycker annorlunda. Jag är absolut inte perfekt, jag har också dagar där jag är extremt neggo och spyr ut saker hit och dit, men jag försöker att spy ut det för mig själv, inte direkt till den individen. För oftast är det något annat som är triggat i mig. Men förstås finns tillfällen när jag blir förbannad för att jag upplever att en annan individ gör fel eller att jag oroar mig....
På idrottpsykologin har vi pratat om att ge feedback, det finns olika siffror på det hela, men den lägsta är 5-1 (vissa säger 7-1 andra siffror), det vill säga att för varje negativ krävs fem positiva. Har du tänkt på hur många positiva kontra negativa saker du säger per dag? Till dig själv eller till andra?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar