Årets första (andra) riktiga swimrunträning!

Igår kväll fixade jag till min dolme inför träningen. Jag tänkte det är lika bra att göra hål i den så att den inte flyger iväg och sedan sätta fast den runt låret. Som tur är hade jag handlat in lite extra lina förra året så jag hade en snutt över att använda mig av!

Jag har lyssnat på poddar om swimrun plus då Friluftsfrämjandets trevliga föreläsning. Jag är pepp.

Arbetade som vanligt idag. Bytte om på jobbet. Börjar vänja mig, efter förra sommaren, att vandra runt i våtdräkt bland allmänheten. En kofta över så syns det lite mindre.

Jag kände mig ärligt talat pirrig för träningspasset. Tror det var den kallaste morgonen på länge, just idag. Kyligt aprilväder. Tror temperaturen i luften lyckades komma upp till 6-7 plusgrader. Tyckte mig läsa någonstans i något medialt sammanhang att det är kanske 9 grader i vattnet i Mälaren.

Nåja. Mötte upp min Team Stubborns! partner. Kittade och klara med våtdräkter, simglasögon, våthandskar, neoprenhuvor, dolmar och löparskor.

Jag frös som tusan innan jag fick upp värmen under löpningen. Men när vi väl var igång rullade det på och jag kände mig stark. Kände av mitt högerben ytterst lite vid två tillfällen, främst vid slutet av vårt pass när det var lite mer uppför i terräng känsla.

Vi sprang och simmade i en knapp timme. Vi hade två simsträckor i Mälaren, den ena var vi i ungefär 12-15 minuter skulle jag tro. Den andra i ungefär 8 minuter.

Jag var glatt överraskad över att det gick ovanligt bra att springa i våtdräkten. På grund av den kyliga luften hade jag den uppdragen hela passet och det funkade bra. Jag tycker annars ibland att det är tungt att andas i den, eller att det helt enkelt blir för varmt.

I vilket fall, hur var vattnet då?
Inför första doppet ville jag ärligt talat ner och svalka mig. Det var dags. Jag föredrar att gå(springa) i vattnet medan min temapartner föredrar att hoppa i från en brygga eller liknande.
Vattnet var milt sagt svalt. Våtdräkten klarar kylan utan problem, de delarna av kroppen klarar sig galant. Neoprenhuvorna var kanon, invigning av dem ikväll.
Mina händer frös en del, trots våthandskar. Men det var överkomligt. H fick dock knyta mina skor, han var mindre nedkyld i händerna och mindre fumlig. Note to self, dubbla knutar nästa gång.
Fotvristerna och fötterna blev ganska kalla, men inte så det gjorde ont. Tog en liten stund att få dem att mjukna upp väl på land efter simningen.
Crawl gick inte, den brainfreeze-smärtan var inte hanterbar. Jag måste undersöka hur de gör som börjar simma öppet vatten redan nu, något måste de ha för att skydda ansiktet mot kylan.
Vi körde mestadels ryggsim. Jag skrattade högt. Lite som sommarrelaxsimning. Dock ganska svårt att navigera.

Två nöjda själar efter kvällens pass. Ungefär halva sträckan av loppets avklarat.
Vi mötte några människor som studerade oss skeptiskt, men det bjuder vi gärna på!
Swimrun är kul!!!