Miljötränat

Härom dagen skrev jag om miljöträning. Idag har jag miljötränat.

Jag och min temapartner H har sagt att vi ska försöka köra tillsammans en gång per vecka i alla fall. För att samköra oss.

Jag kan säga såhär, det finns många frågetecken just nu.
Vilken temperatur kommer det att vara i vattnet?
Hur tar vi oss till Utö?
Ska H fixa nya skor innan?
Hur lång är den längsta löparsträckan?
Hur lång är den längsta simsträckan?
I vilken status kommer As ben vara?
Borde vi ha neoprenhuva under loppet?
Hur utmärkt är barnan med tanke på att man ska ha med karta och kompass?

Dock är vårt gemensamma mål att vi ska ha KUL under loppet och vi ska ta oss i MÅL. Det må ta den tid det tar och det spelar ingen roll egentligen.

Idag har vi miljötränat, på riktigt. Jag hade en plan. Vi genomförde den.
Varannan gång hos H, varannan gång hos A sa vi. Idag var det min tur. Då isen låg tjock vid förra tillfället så skippade vi simmandet och körde endast löpning. (Som ni kanske läst en chock för mig att springa i våtdräkten.).

Denna gång hardcore och möjligen en viss del galenskap.

Grimsta here we come.
Bil parkerad.
Löpning till Maltesholmsbadet.
Jaha ja, brygga finns. Springa ut längs bryggan, hoppa hand i hand i (det kalla) vattnet. Simma in. KALLT. Eller egentligen inte med undantag för händer och huvud.
Löpning till Kanaanbadet. Mitt ben krampar. Kämpar på. SMÄRTA. Envis.
Jaha ja, brygga finns. Lång brygga. Längre än Maltesholms. Viss tvekan från mig, H bestämd. Hoppar i längst ut. Längre bit tillbaka. Tar delvis ryggsim. Bakhuvud/nacke isar.
Löpning tillbaka till Maltesholmsbadet. Familjen som grillar är fortfarande kvar. (Undrar vad de tänkte.) Denna gång jag mer bestämt. I med oss bara. Hand i hand. För att vi kan! Lika kallt. Tror aldrig jag simmat så fort.
Löpning till bilen. Mer eller mindre.

Summan:
Mitt ben behöver läka ASAP. Och, det kommer inte att hindra mig. Jag skall göra detta och det ska bli en upplevelse att minnas.
Det är kallt, händerna mådde inte bra utan neoprenhandskar, dem skall med nästa gång.
Nacken smärtade, men samtidigt skönt att simma på rygg. Kan vara värt att investera i en neoprenhuva.
Mer miljöträning behövs, med dolme och paddlar då vi båda tror att det är bra att ha med under loppet.

Slutsats:
Jag har fixat visselpipor och kompass till loppet.
H har vattentätt tryckförband.
Neoprenhuva kommer att beställas och ja, vi kommer att vara sexiga i dem.
Snart kör vi igen!

Ps! Jag är riktigt stolt över oss. Simmat i Mälaren den 2 april. Det är rekord. För mig. Somliga andra har redan doppat sig i mars..... och somliga andra är jag otroligt stolt över som tagit sig an denna utmaningen till fullo. (Frågade idag om det var mer "kul" nu eller om det fortfarande handlar om överlevnad..... Svaret blev överlevnad.... Jag tänker att man kan ju faktiskt försöka slå tiden 2017.....)