Rehab - 3 dagar än så länge

I torsdags hade jag en tid med en klinik med fokus på idrottsskador och rehab. Det var första gången jag var där, en rekommendation från en vän. Och det stället (privat) som kunde ta emot med kort varsel.

Vad blev domen?
Jo, troligen en kombo av retning av ischias-nerven och något som skett med en av musklerna på baksida lår (spår av en blödning).

Jag fick med mig ett rehab-program med sju övningar. Fokus att öka rörlighet, stärka muskler baksida lår och aktivering av sätesmuskler. Minst en gång per dag skall programmet genomföras. Torsdag nästa vecka skall en avstämning ske via telefon.

Tre dagar har jag kört rehab nu. Rehab, som man har hört att det är så trist att göra. Ja, det är det. Men jag försöker hålla fokus på att det är av en god anledning och det är för att möjliggöra en funktionell kropp framåt.

Jag kan absolut förstå att rehab är en utmaning. Det är viktigt att dels inte tappa hoppet, men även viktigt att våra köra sitt rehab-program för att få en bra återhämtning, läkning och öka förutsättningar framåt. I de flesta situationerna är det ändå en kort period av ens liv.

Jag har opererat mig ett antal gånger. Förutom ett brutet ben för evigheter sen har jag genomgått tre kejsarsnitt och två bukplastik. Den senaste operationen genomgick jag hösten 2013, en bukplastik. Jag var i den perioden hårt fokuserad på att påbörja en svensk klassiker med skidåkningen i februari/mars 2014, nu blev det inte så. Egentligen inte till den stora delen beroende på min operation men på grund av att min far gick bort i januari 2014.

I alla fall, i samband med min operation hade jag en dialog med min läkare kring att röra på sig. Jag började tidigt ta promenader, om än korta och med viss påverkan på både smärta och yrsel. Jag förlängde dessa för varje dag i läkningen.

Jag har lärt mig genom åren att hitta vägar att träna. Fungerar det inte att springa (på grund av tidigare hålsporrar) får jag hitta andra vägar att träna. För nu. För att sedan återuppta det jag vill igen. När kroppen är redo.

I vilket fall. Jag kör på. Jag ger inte upp hoppet. Jag kommer att genomföra mitt swimrun i maj. För att jag kan, för att jag vill! För att jag är mentalt förberedd på det!