Igår skulle jag ta en liten testtur, haka på makens runda på 1,5 km löpning. På med mina fivefingers, bråkade lite med tårna (som brukar vara rätt medgörliga oftast), så gav vi oss ut. Efter kanske 300m började jag känna av vänster fot, i böjen nedanför tårna. Hmmm.... tänkte jag. Sprang vidare hem, det var ju inte så långt kvar. Väl hemma, fan vad ont det gör tänkte jag, men det kändes mer som sådant där hugg jag har i hjärttrakten ibland (bli inte nojig nu, jag har fler omkring mig som känner igen det huggnadet), så jag tänkte det går över. Så maken och jag tog på cykelskorna och gav oss ut på en runda tillsammans. Jättemysigt att träna ihop! Cyklingen gick finfint. Ingen smärta.
Sen kom jag hem och insåg att, nä, det blir kryckor nu. Ont ont ont. Resten av kvällen på kryckor. Förvarnade maken att köra mig till vårdcentralen idag på morgonen, på öppen mottagning. Sov nästan ingenting i natt på grund av smärta, hur jag än la foten så molade och värkte den.
Så nu sitter jag här. Varit hos läkaren, varit och lämnat en skvätt blod ur fingertoppen och blodat ner lite golv, ben och kryckor på kuppen, röntgat i två omgångar. Så, nu är det väntläge..... Väntar på att läkaren ska ringa mig med besked om var bilderna visar..... Syns det något eller gör det inte....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar