Jag har haft en av den bästa lördagen på evigheter. Jag har välkomnats in med öppna armar hos min vän A och hennes familj i deras hus. De har haft tillgång till sitt fritidshus sedan september förra året. Det är vackert, alltså huset i sig, men även naturen omkring och tomten. Det är en stor tomt längs med älven. Plus en liten åker och björkdunge.
Lördagen var en riktigt varierande dag.
Efter att sovit gott natten till lördag hängde vi lite på morgonkvisten och vaknade till innan vi åt en härligt frukost. Bara att njuta av att sitta ned, vid ett vackert bord, i ett hus med härliga energier, med goa människor och äta frukost i lugn och ro. Det tar den tid det tar. Ingen tid att passa…
Jag gav A & S varsitt sportband till håret. Tänkte det kunde lyfta dagen lite extra. Rörelse var ändå stora fokuset för dagen kan man väl säga.
Trots att alla sov tills de vaknade kom vi ändå iväg från huset vid strax efter 09. Först på lite sigthtseeing. Vi fick se Hovfjället. Vägen upp var en snirklande bitivs brant väg. Hovfjället har tydligen hela 15 nedfarter. Nu fanns det lite snö kvar på toppen i övrigt kalt. Fina vandringsleder går i skogarna. Den klassiska härliga utsikten över berg och dalar och vatten. Rofyllt. För att inte tala om tystnaden. Det är så skönt tyst att komma bort från ruset och alla ljuden i stan. Jag kan verkligen uppskatta tystnaden och sakna den när jag är hemma.
Som extra bonus på Hovfjället fick vi se tre par grodor mitt i sin akt. Vi hoppas att vi inte störde för mycket. De trivdes nog där i gegga och tösnö och början till att komma grönt på marken.
Därefter bar det av mot Torsby Ski Tunnel. Huvudsyftet med utflykten. Den briljanta idén om A knäckte på ett tidigare tillfälle vi sågs. Att det måste vi testa när vi är uppe hos henne i huset. Det var dags för det vi sagt från första början att vi skulle göra när vi kom upp. Klassisk längdskidåkning. S hade med sina skidor, stavar och pjäxor. Jag hade inte fått med min utrustning men jag och A hyrde. Funkade jättebra. Matchande pjäxor, stavar och skidor hör inte till vardagen för mig….
Tre fnissande lätt nervösa kvinnor i sina bästa år goes längdskidor.
Jag har nu lärt mig att skidtunneln i Torsby är 1,3 km lång, det är ungefär -3 grader där inne. Man ska hålla höger. Det finns ett klassiskt spår på varje sida i tunneln, i mitten kan man skejta. Det är inte bara platt utan det finns även lite mindre backar där inne.
Jag var lite nervös för längdskidåkningen. Det var ett år sedan drygt jag stod på skidor sist och genomförde Vasaloppet. Och jag lärde mig egentligen inte åka längdskidor förrän förra säsongen, 14/15.
Det var så roligt. Ren och skär lycka att åka. Tekniken satt hyfsat i, även om det såklart var riktigt ansträngande eftersom jag inte tränat det rörelsemönstret på länge. Det var lite backar i tunneln och de brantaste (troligen inte alls brant i andras ögon) var lite läskig. Ramlade inte men det var ändå knepigt att bromsa. Jag vågade inte chansa på att spåren var tillräckligt bra för att jag skulle stanna i dem, kändes som en risk att åka ur och rakt in i tunnelns vägg istället.
Hur gick det för mina kära kamrater då? Jo de kämpade på. S körde på. För A var det störst utmaning, tror hon knappt stått på längdskidor (däremot slalom). Hon kämpade på i tunneln och vände när den brantaste backen kom. På vägen tillbaka hade hon tyvärr ramlat och slagit i svanskotan. Två gånger. Sen var hon nöjd med skidorna för dagen. Men, fast beslutad om att lära sig under vintern som kommer. Jag och S körde på lite till. Jag körde ytterligare lite till. Jag var så lycklig!
Ut i 20 gradig sommarvärme. Verkligen en kontrast. A visade oss en sandstrand i närheten, i sjön övre Brocken. Jag fick lite norrlandskänsla av den susande vinden i tallarna, tystnaden och vattnets kluckande. Det var en vacker naturlig sandstrand med snirklande rötter från två tre stora tallar. Är det högvatten är stranden under vatten. Ett riktigt guldkorn att åka till vackra dagar för att sola, bada, ha picknick eller liknande. 
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar