Lördag kväll somnade jag ovaggad, det är en sak som är säker. Sov något längre på söndagen än på lördagen.
Vi åt en lika trevlig frukost igen, ungefär vid samma tid. Pojkarna packade ihop sitt och rullade hemåt när flickorna gjorde en utflykt till. Det gäller att passa på.
Vi åkte upp till Hovfjället igen för en vandringstur till Baggetjärn. Jag har inte gått någon vandringsled tidigare någonsin, vad jag kan minnas. Så det var sannerligen på tiden. Det var riktigt trevligt att gå där i skogen, utan hus inom synhåll, med spångar över de blötaste partierna och lite skyltar vid korsningarna så vi skulle gå åt rätt håll.
Jag kunde inte låta bli att tänka på swimrun, de små stigarna över stock och sten är swimrun för mig. Samt den konstanta känslan att vilja hoppa i öppet vatten som ser inbjudande ut.
Vi gick i vilket fall vår vandring, i sommarvärme. A stackarn med smärta i svanskotan efter längdskidåkningen. Men hon höll humöret upp och knatade på. Vi mötte inga björnar, renar, älgar eller liknande. Denna gång.
När vi kom tillbaka till huset hann jag med en liten tur till byns kyrka. Den såg vacker ut. Efter det värmde vi rester till lunch innan vi packade ihop, stängde ner och rullade vår femtimmars-bilfärd hemåt.
Fylld av helgens upplevelser, härliga energier och ett skönt tillfälle att vara borta från vardagen och måsten för en stund.
Väl hemma väntade förstås tre glada på mig. En make, en lilleman och en hårboll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar