måndag 22 oktober 2012

en ny vecka

Nu har maken och jag haft sovrum i vardagsrummet i en vecka, jag tycker nog att första veckan har gått relativt bra. Jag har sovit ok, inte sådär supergott men heller inte att klaga på. Kroppen är egentligen inte mer mör än vad den kunde vara i "riktiga" sängen. Hur det blir i längden, det får vi se. Vi har bara bäddat bort två gånger, dels idag när det skulle städas, dels en gång förra veckan när vi fick oväntat besök bestående av knoddisar och alltför många 3-åringar vill jag faktiskt inte ha i min säng. Det tråkigaste är väl att bäddmadrassen går inte att få undan någonstans i vardagsrummet så den får antingen ligga framme, sådär lagom fult ihopvikt, eller så får vi väl börja bära upp den på övervåningen när det ska vara finfint!

Annars blev min måndag inte som jag hade trott att den skulle bli. Jag skull ha seminarie, praktik med möte som jag inte ville missa, sen in till stan och träffa Y från klassen för att prata ikapp oss. Jag började med att få ett litet tokspel på min kära make som står ute i köket och prasslar som en **** med ett *** smörpapper för att slå in sin smörgås. Utan att stänga dörren in till mig. Vet du hur mycket ett smörpapper låter en tyst morgon när man helst av allt bara vill sova fram tills ens egen väckning ringer..... Vad glad om ditt svar är nej på den frågan!
Seminariet hade jag sett fel på, vilket jag tack och lov kom på innan jag åkte hemifrån så jag pluggade hemma istället, samt hann med en löpartur vilket var bra för samvetet. Väl på praktiken, lagom till lunch, var det kaos där på grund av diverse mer eller mindre allvarliga incidenter under helgen, så mötet blev inställt. Jag kände av stämningen där. Kom dit rätt uppåt och taggad, gick därifrån irro, frustrerad. Inte roligt. Sen kom mensvärken, så den kan iofs ha påverkat lite sådär i förväg. Hormonpåslag. Kvällen blev inte med Y i stan eftersom hon var sjuk, så jag fick åka hem och äta en jättegod linssoppa istället och hänga med grabbarna här hemma. Det var nog vad jag behövde, tagga ner lite. Stackars maken fick ta lite taggigt humör till att börja med dock.

Jag såg förresten tredje och sista delen av Torka aldrig tårar utan handskar. Gripande och berörande anser jag. Men nu, sovdags. Den här veckan är inte att leka med så det är bäst att sova fem kvart i timmen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar