Så var det dags igen att släppa

Jag var på promenad häromdagen, med en av mina grannar.
Hon hade ett litet dilemma som vi pratade om. Det handlade om en relation, en relation hon uppskattat mycket. En person som stått henne nära i flera år, som sista tiden varit lite mer sporadisk kontakt men hade ändå känts bra från min grannes sida. Tills det visar sig att hennes vän inte bjudit in henne till en stor händelse i sitt liv och att hon rätt så avsnoppat svarat på SMS och mail Det vill säga, den "vännen" har helt enkelt tagit avstånd. Hur gör man då för att släppa? Detta känner jag alltför väl igen - som ni vet, ni som läser den här bloggen regelbundet.

Jag kände alltför väl igen mig eftersom jag själv är, och har varit, i ett sådant dilemma med en person som funnits i mitt liv ganska många år nu. Vi kallar denna person "Kim". "Kim" har betytt mycket för mig, i efterhand kan jag förstå att jag tydde mig mer än vad som kanske var bra för min egen del, men det är lätt att vara efterklok. Just då i mitt liv blev det så och det fanns en mening med det som jag också kan se. "Kim" har sparkat igång många bra saker för mig, inom mig, det sticker jag inte under stolen med. Dock finns det sidor hos "Kim" som jag valt att inte se. Andra runt om mig såg dem, men jag var inte mottaglig just då.... Jag har förstått det nu. Ändå har jag igen och igen levt på hoppet....

Idag är vändpunkten här. Jag fick höra lite saker "bakvägen" för ett tag sen som utgjorde droppen, även för mig kan den komma till sist, droppen som faktiskt får bägaren att rinna över. Alla fighter är inte värda att ta tag i, jag lägger hellre min energi på annat som ger mig positivitet och energi tillbaka.
Så "Kim"....

Tack för vår tid tillsammans. Jag önskar dig allt gott och jag hoppas att du får ett rikt och lyckligt liv. Vi kommer att springa på varandra längs med vägen, kanske möts våra stigar längs våra öden och det må så vara. Tack för det stöd du gett, tack för de gånger du tröstat, tack för de gånger du tagit dig tid att prata med mig. Du har hållit en bit av mitt hjärta, men jag släpper dig nu. Jag stänger min dörr med en gnutta sorg men ett bestämt lugn över att jag tagit rätt beslut. Njut dina val, njut ditt liv, ta hand om dig.
Farväl.