Jag är yngst i "klassen", med undantag för våra simlärare som är 17 och 18 år. De unga vackra damerna har båda simmat sen de var 4 år. Snart dags för lilleman här hemma med andra ord.... Nej men allvarligt talat, de är bra. Riktigt bra!Vi är tio elever och jag tror vi alla var lika spända inför detta äventyr. Jag tror vi alla kände oss som barn under första tillfället också.
De första två gångerna ägnade vi oss åt benspark och andning. Jag sparkade och sparkade men kom ingenstans kändes det som, andningen gick väl si sådär. Av någon anledning blir det "konstgjort" och inte alls naturligt att andas ut under ytan och in med huvudet precis ovanför ytan... Ja, jag var ironisk där.
Men, denna gång så var det ännu roligare än tidigare. Vi fick släppa våra flythjälpmedel (jag minns inte vad de kallas) och ha med armarna lite mer. Skitkul. Kändes enklare och mer på riktigt och helt enkelt som om det blev mer flyt.... Ha ha!
Jag vill påpeka att det är låååångt kvar tills jag kan crawla, men det är roligt och det är mycket teknik. Som alltid i början är det svårt att hinna med att tänka på alla detaljer samtidigt. Jag tycker nog fortfarande att själva andningen är knepigast, men det finns ju ett antal gånger kvar att lära sig det på. Jag funderar på att försöka ta mig till simhallen någon gång mellan kurstillfällena för att träna lite extra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar