Nu är jag ÄNTLIGEN på gång igen.
Efter en jul som jag aldrig mer vill uppleva, ett nyår långt ifrån vad jag önskat mig, pappas bortgång med allt det innebar (innebär), nu är det dags igen. Hösten hade jag flyt, sen blev det nästan tre månader hipp som happ. I förra veckan var jag tillräckligt stark och motiverad i mig själv för att köra igång igen, med fokus på rätt sak. Nu järnspikar......
Träffade min coach förra veckan och nu hoppas jag på att vi får till det varje eller åtminstone varannan vecka. Kroppen ska formas, jag ska ha kul längs med vägen och vågen ska visa 9 kilo mindre när jag är i mål, jag har självklart delmål på vägen, som morot.
Nu råkade jag få en rejäl känning av hälsporre i slutet av förra veckan och åkte på sjukdom i helgen som var, bihålorna spökade rejält, men jag har ändå lyckats hålla i mitt tänk (ovant för att vara mig). Jag tänker om kring träningen, jag får ta andra vägar än de jag hade tänkt mig. Det är ok..... Löpningen får vänta tills hälen läkt ut ordentligt, spinning och simning är ändå de närmaste bokade utmaningarna så jag får lägga krutet där. Samt yogan då, för att både stärka och stretcha kroppen. Yoga har jag kört två gånger redan och det var härligt!
Som Colting skriver; Will it. Do it. Love it.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar