en stolt pappa

Idag är pappa stolt över sin yngsta. Jag tog min jägarexamen. Efter en intensiv helg med två heldagar och en halvdag. Fredag teori mellan halv tio på förmiddagen och sju på kvällen. Rejält mört för huvudet. Tack och lov kunde tjejerna vara hemma hos mormor och Jna hämtade liten från dagis och höll koll på den lilla busen.
Lördagen började 9 i Enköping så vi åkte en knapp timme innan hemifrån, skjutövningar och vapenhantering i närmare åtta timmar, inklusive matpaus. Därefter ett par timmar teori innan vi rullade hemåt vid sjutiden. Än mer möra i huvudet.
Så idag, dagen D. Teoriprov, säker vapenhantering hagel och kula, jaktstig med avståndsbedömning, hagelprov på löpande hare samt lerduvor, kulprov på tavla med fullt stöd samt jägarstöd. Puh!
Jag är stolt för att jag klarade allt på första försöket. Med ömmande axel, tumme och lite andra muskler som fått sitt under gårdagen (lördagen).
Jag ser pappa framför mig, med sin nöjda glimten i ögat min och cigarillen i munnen och whiskyn i glaset. Nöjt hummande. Med kommentaren "ja då är det högviltsprovet kvar då....".
Ja pappa, jag ska ta det också, fast för stunden är älgbanan fryst så jag får hålla mig lite till. Ta det är självklart att jag ska. Ska det vara så ska det vara alles.
Lerduvor var förresten kul, det vill jag göra om.

Vad som berörde mig mest under dagen var när AL, som varit instruktör för intensivkursen och känner min pappa väl, berättade att han såg likheten mellan mig och pappa när jag sköt lerduvor. Samma stil som far min. Så den samtalsstunden slutade i tårar för oss båda.