Jag har kommit på mig själv – äntligen.
Jag vet att jag har varit inne på det förr men sen har det trillat i glömska igen.
Jag glömmer helt enkelt bort att andas. Det är dumt!
Visst andas jag så att jag håller mig levande, kroppen får syre, hjärtat slår och allt sådant, men det jag har konstaterat är att jag andas för ytligt. Jag tar inte tillräckligt djupa andetag.
Jag vet att jag har varit inne på det förr men sen har det trillat i glömska igen.
Jag glömmer helt enkelt bort att andas. Det är dumt!
Visst andas jag så att jag håller mig levande, kroppen får syre, hjärtat slår och allt sådant, men det jag har konstaterat är att jag andas för ytligt. Jag tar inte tillräckligt djupa andetag.
Jag har framför allt vid träning kommit på mig själv att jag
glömmer andas när det är tunga styrke- eller funktionsövningar. Jag tar i, jag
räknar, jag glömmer att andas.
Samma sak vid konditionsträning, så som löpningen. Alltid en
rätt hög puls när jag springer, konstant hög puls. Så ännu högre vid
uppförsbackar. Så blev jag påmind av coachen, ANDAS! Dra ner syret med större
andetag, kroppen behöver syresätta musklerna, därmed sänks min puls!
Numera försöker jag påminna mig själv om att andas djupare
och ”bättre” i olika situationer. Framför tvn, i bilen, på träningen oavsett
form.
Vet du vad, det hjälper!
Vet du vad, det hjälper!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar