Jag tittar mig omkring och inser, hösten är verkligen här nu. Jag ser hur det vackra trädet vid tjejernas skola från dag till dag förändrar färgerna på löven. De börjar spraka. Snart kommer det att vara mer rött och gult än grönt.
Vad hände, undrar jag i mitt stilla sinne. Hur gick tiden så fort? För mig känns det som om de senaste två veckorna, minst, bara gått i ett i ett i ett i ett.... Ingen tid att landa och faktiskt komma ikapp.
Imorse promenerade jag med min 3-åring till dagis. I hans takt. Vi hoppade över asfaltsremsorna, tog den lilla stigen genom den lilla dungen, stannade och tog på hans vantar. Mindfulness!
Idag ska jag försöka ta en stund att komma ikapp. Jag har egentid. Jag ska landa, samla ihop mig och tanka. Jag ska njuta av en helg med hemmafix, vilket passar kräftan perfekt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar