Juldagens morgon. Jag sitter ensam i köket, ska gå mot bussen om en kvart ungefär. Jag ska jobba idag, på mitt extraknäck på ett boende för autistiska vuxna. Det känns bra, jag behöver komma bort. Göra något annat en stund, träffa några andra människor en stund.
Inatt har jag lyckats få ihop tre till fyra timmars sömn och dessa futtiga timmar uppdelade i två perioder. Jag var slut redan innan...... Tur att jag jobbar "lagom länge", fram till fyra.
Jag är nere i botten tror jag, eller bra nära. Försöker inte ens låtsas att jag har energi kvar längre, orkar inte ens försöka "kallprata" eller socialisera. Den kraft jag har är möjligen ilskan, när den griper tag i mig. Annars mer och mer introvert av all psykisk slit den senaste veckan, för i natt var det en vecka sen han åkte in med ambulans för att han ramlat i badrummet, pappan min.
Det här är tredje natten med pissig sömn, tredje natten av mer eller mindre medveten vaka. Ska de ringa eller rättare sagt när ringer de och säger att pappa är död, eller kritisk.....
Jag fick åter igen igår lokalisera far min. När sjukhuset ringde upp var det totalstopp fortfarande och operation var det beslutat om att genomföra. Vi åkte in, det är relativt kritiskt med tarmvred, syrran satte sig också i bilen. Vi hann precis in, vi fick lokalisera pappa vid centraloperation på förberedelseplats. Där låg han lilla pappa, som egentligen inte alls ville att vi skulle komma. Fem minuter tog det nog totalt tid för oss tre, mig mamma syster. Sen hade vi sagt "älskar dig" och klappat honom på kinden. Sen vill han vara i fred. Det allra första han sa när han såg oss var "adjö".....
Hem för att vänta igen. Vänta vänta vänta på ett klockslag vi inte ens visste om..... Försöka skapa jul parallellt. Sorg, rädsla, ilska alla känslor igen. på repeat. en dag till.
Operationen överlevde han, helt osannolikt. Fyra timmars operation. Jag blev chockad, lättad och faktiskt lite arg. Vad är meningen? Seg som få är han, far min. Vi som trodde han skulle få somna in lugnt och fint för att kroppen inte skulle klara påfrestningen.
Men det är inte slut där, vi har inte kommit till julaftonens händelser.......
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar