En dag på stan

I fredags hade jag en riktigt skön ledig dag!
Först på morgonen hade jag första uppstarten med min nya coach, mer om det vid ett senare tillfälle.
Direkt därefter parkerade jag bilen vid skolan, vilket kändes lite surrealistiskt. Jag har verkligen haft sommarlov och kopplat bort allt pluggande och det har varit suveränt skönt. Nu ställde jag bilen där, vid socialhögskolan, för att det helt enkelt är halva priset för mig att parkera där.
Promenerade in mot Hötorget och tajmade Lin perfekt. Så tog vi en heldag på stan.

Lunch åt vi på Fridays i Kungsträdgården. Liten udda placeringsmetod med en något eljest herre, samt ett väldigt rangligt bord så vi hade lut på bordsskivan när vi åt, men maten var god och sällskapet suveränt. Jag tog en rejäl köttbit, några friterade räkor samt potatismos.

Därefter promenerade vi till Slottskajen då jag skulle hämta ut min nummerlapp till triathlonet, det gick finemang det med. Fick mig en fin liten påse som synes på bild här bredvid. Triathlon är också en historia för sig, men det kommer också senare....


Därefter bestämde vi oss för att vara kulturella så det blev ett besök på Medelhavsmuseet. Sevärt, lagom stort säger jag. Några saker lite enformigt, men det kanske är vad man borde förväntat sig. Fina lokaler, det har tydligen varit en bank där en gång i tiden, väldigt vacker bank måste det ha varit och dörren till bankvalven måste ha varit osprängbar så enorm som den var.
Det bästa på museet, enligt min åsikt, var förutom terrakottaarmén (eller vad jag nu ska kalla den) helt klart Egypten avdelningen. Med mumier och mycket text kring hur mumifieringen går till.

Galet ont i fötterna och värk i knäna så fick jag sitta ner några gånger och vila upp tantkroppen, men sen knatade vi på bortåt Gamla Stan för att köpa mjukglass. Årets första och enda för min del. Strut, mjukglass, lakritsströssel. Jag orkade inte ens äta upp hela. Ett besök i Kristallrummet hann vi med också, där sprang jag på ett armband som jag genast letat upp på nätet och visat maken när jag kom hem. Jag väntar nämligen fortfarande på min födelsedagspresent...... Det är bara två månader sen jag fyllde nu, men jag är inte bitter....

När Lin och jag skildes åt, rejält påfyllda och glada av att haft så mycket egen tid att prata om allt vi ville, det vill säga allt och ingenting. Då var klockan redan 17, så sex timmar hade försvunnit bara sådär. Dessutom hade vi tur med vädret för det skulle ha regnat hela dagen, men solen sken på oss.