Lunchernas vecka

Förra veckan var tydligen lunchernas vecka. Återträffarnas vecka kan man kanske också säga på sätt och vis.

Måndagen: lunch med en nygammal vän kan man väl säga. Vi fann varandra, vi tappade bort varandra av olika anledningar, vi hittade tillbaka. Jag tror vi båda har finslipat oss själva en del och det känns bra. Vi har rett ut frånvaroperioden och ser framåt. Jag kan få till en dialog med honom, jag känner mig sedd och omtyckt och intressant. Vi åt sushi och avslutade med en glass innan vi skildes åt.

Onsdagen: lunch och samtal med min äldsta vän faktiskt. Jag har känt henne sen jag var i stort sett nyfödd. Nu för tiden, sen ett antal år tillbaka, ses vi inte speciellt ofta. Blir det en gång om året så är det bra, i övrigt kommunicerar vi via mail. Långa mail. Nu kändes det mysigt att träffas, få krama på henne. Jag hade turen att senare i veckan få träffa hennes trevliga sambo dessutom. Jag är mån om min äldsta vän, hon går igenom en tuff period nu då hennes 8-åriga dotter har cancer.

Torsdagen: egentligen inte en lunch men en långfika med min kompanjon i att klara klassikern så det var ett betydelsefullt möte för mig. Hon är grym och jag ser fram emot samarbetet. Jag tror på henne, hon tror på mig! Jag kände mig värdefull och lite extra glad när jag gick därifrån.

Fredagen: lite av ett återseende igen kan man säga. En vän som jag inte allt för länge sen pratade med i stort sett dagligen men vi gled ifrån varandra. Missförstånd, andra händelser i livet som tog mer plats, rädsla. Även där en chans att prata igenom vad som hände, vart vi står och blicka framåt. Att han dessutom blir pappa för första gången om cirka en månad är stort!

Så luncher, eller kanske vi ska kalla det möten, var temat på förra veckan. Förutom ovanstående lunchträffar blev det även en pratsväng med en granne, mat & dryck och galenskaper hos en annan granne.
Frågan är nu vad denna vecka bjuder på…. Den första av tre kvarvarande lediga veckor innan mina studier drar igång igen.