Hand i hand

Jag saknar tid med min man. Jag saknar att tillsammans kunna vara närvarande helhjärtat utan distraktioner. Jag älskar mina barn, självklart, men saknar vuxentid. Jag saknar att flanera hand i hand, jag saknar att kunna gå på en bio när andan faller på, jag saknar att träna tillsammans, jag saknar att ta en weekend på en herrgård och få sitta och äta en fyrarätters med enbart ögon för varandra. Jag saknar att få sova en hel natt utan att bli väckt av en lillkille.

Jag älskar min man, han älskar mig. Vi kämpar i vardagshjulet, det som bara rullar runt runt runt i nästan samma spår. Dag ut och dag in. Ibland känns det lättare, ibland känns det trögt. Styrkan är vår kärlek till varandra och att vi hör ihop.

Lite tid, tid för möte, tid för dialog, tid för närvaro, tid för bara oss två i en egen bubbla, det skulle inte skada....