Omstrukturering pågår

Eller ja, nästan i alla fall. Det har börjat sättas i rull åtminstone. Vi kommer inte bort ifrån att vi bor i ett hus som egentligen, i grund och botten, är tänkt för föräldrar och två barn, det vill säga det finns tre sovrum i original här. Vårt hus är 107 kvadrat i original. Vi behöver sex sovrum för att det ska vara absolut bäst i min mening. Innan liten kom fick vi ihop fem sovrum eftersom vinden är inredd, det rummet ger ca 13 kvadrat extra till våra 107. Dessutom delade vi av det största sovrummet med en väg, visst hör de varandra tjejerna, men de har i alla fall varsin tydlig halva av rummet.

Nu börjar liten växa på sig och behovet av ett eget rum är större. Ett rum där det går att stänga en dörr om sig. Problemet med vårt vindsrum är att det är helt öppet dit upp, dvs alla ljud går rakt upp. Något vi kan leva med som vuxna, men det ska inte ett barn utsättas för.

Jag har haft första träffen med en rekommenderad snickare. Jag gillade honom direkt. Nu är projektet påbörjat…. Det ger vissa kedjereaktioner, en hel massa råddande, vi måste tänka till. Det är nämligen så att när man bor så många på en så pass liten yta så är det, i alla fall hos oss, saker precis över allt. Det finns ingen plats över någonstans.

Så, projekt igång. Jag räknar med att snickaren kommer i oktober för att bygga in vinden till ett rum med dörr. Innan dess måste vi vara utflugna där uppifrån. Det kommer att bli tillfälliga sovplatser för en del barn. Så småningom får äldsta flytta upp på vinden, Leo tar dennes rum.

Jag och maken då? Ja, vi har inte så mycket annat val än att bo i vardagsrummet. Jag räknar med att det blir i alla fall 6 år där för vår del, har vi tur kanske färre år. Vi kommer i alla fall ha en dörr att stänga om oss för första gången på sex år. Lösningen får bli bäddsoffa. Denna bäddsoffa måste stå på plats innan snickaren börjar….. Dessutom måste våra garderober på mellanplanet vara helt klara innan snickaren kommer…. Dessutom……